DELA
© Nya Åland

En riktigt god nyhet – Halonen kan sitt Åland

Det fanns förväntningar. I går kom bekräftelsen.
President Tarja Halonen leder den blandade kommitté, som skall modernisera självstyrelselagen.
Frågan är om det kunde bli mycket bättre. Och då handlar det inte om att Åland nu får allt vad Åland vill ha utan att kommittén leds av en person som vet vad det handlar om, som har visat att hon har nog skinn på näsan för att gå emot riksdagen och Högsta domstolen när det har varit befogat.
President Halonen satte riksdagens grundlagsutskott på plats när lotterilagen skrevs om i riksdagen i början av 2000-talet och man var på väg att köra över Åland. Och hon vägrade följa Högsta domstolen och lägga in veto mot en åländsk lag om offentlig upphandling.

Kommittén får alltså en ordförande som vet vad hon kan och vet vad hon vill. Så om nu Åland inte får allt vad Åland vill ha så beror det inte på ogin inställning utan på att Åland kanske inte skall ha allt. Slutresultatet vet vi inget om ännu. Det vi vet är att en åländsk kommitté under ledning av Gunnar Jansson (Lib) har tagit fram ett förslag på hur man från åländsk sida vill ha den nya självstyrelselagen, med kraftigt utökad självstyrelse, och att en kommitté i riket under ledning av ambassadör Alec Aalto har kommit med motsvarande sett ur rikets synvinkel.
Att de två inte tycker helt lika är inget att förvånas över. Den åländska kommittén vill ha en ramlag, där lagtinget kan plocka över behörighet i den takt man orkar och hinner. På rikssidan är man fortsatt ytterst tveksam till att låta ålänningarna ta över beskattningen. Synen där är att samma skatteregler skall gälla för alla i landet.
Aalto deltog i våras i ett öppet seminarium i Mariehamn om självstyrelsens framtida utveckling. Han var ingalunda okänslig för att det rådde en viss besvikelse på Åland över det förslag hans kommitté kom med.
– Nu behöver debatten föras här på Åland om vad ni vill uppnå, vad som är realistiskt och var det går att kompromissa, var hans råd den gången.

Nu tillsätts den blandade kommittén med företrädare för såväl Åland som riket.
Det blev inte vid årsskiftet, som man ursprungligen hoppades på från åländsk sida. Det blev inte före semestrarna; kommittén tillsätts i september enligt pressmeddelandet från justitieministeriet i går. Men vi får redan nu veta vilka som leder arbetet.
Viceordförande blir Gunnar Jansson (Lib) för Åland och Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen. Man kan utgå från att de två är enligt Halonens önskemål.

Det är nu kompromissandet blir aktuellt – från bägge sidorna. Hur vill riket ha det visavi Åland, vad är realistiskt, var går det att kompromissa? Ingen lär vänta sig att någondera sidan med en gång går ut och säger ”Ok, det här behöver vi egentligen inte. Vi tog med det bara för att ha något att kompromissa med”.
Men har det informellt diskuterats vad som är realistiskt, vad som möjligen kan förhandlas bort? Om inte så är det dags att börja fundera på den saken nu. Det finns nämligen inte obegränsat med tid för kommitténs arbete. Ett betänkande borde ges till riksdagen i början av 2018 om lagen skall hinna träda i kraft till Ålands 100-årsjubileum. Från hösten 2013 till början av 2018 är det drygt 4 år. Med tanke på att den förra stora reformen av självstyrelselagen tog 20 år att tröska fram så gäller det att vara väl förberedd.

Det dyker säkert upp många och besvärliga krokar på vägen till ett färdigt betänkande. Men som starten ser ut har vi all anledning att räkna med ett konstruktivt arbete och ett likaså konstruktivt slutresultat.

Harriet Tuominen


harriet.tuominen@nyan.ax