DELA
© Nya Åland

En ny valdrottning träder fram på scenen

Nya Ålands valpejling i går visar på två intressanta fenomen: Vi har en kandidat i riksdagsvalet som just nu är klart överlägsen alla andra. Och vi har en annan kandidat som inte alls drar röster som hon brukar.
Tidigare kanslichefen Elisabeth Nauclér tog i pejlingen 40 procent av rösterna när de blanka valsedlarna hade sållats bort. Hon fick ensam fler röster i gatupejlingen än den socialdemokratiska listan totalt.
Nauclér har aldrig varit med i politiken förut, har aldrig ställt upp i val. Men känd är hon. Hon har jobbat för FN på Balkan, hon har ordnat Ålandsseminarier i Genève och New York, hon har träffat Dalai Lama. Och framförallt har hon efter alla år som tjänsteman ett mycket brett kontaktnät utanför Åland.
Men är det det folk nu tänker på och ger sin röst för? Eller stöder man en kompetent tjänsteman, som man tycker har blivit illa behandlad av politikerna?
Det troliga är att vi ser en kombination av bägge. Om trenden håller i sig och Nauclér är följande ålänning i riksdagen så får de hemmapolitiker, som möjligen är tveksamma till personen, nog titta sig själva i spegeln. Utan hela den omfattande karusellen för att avsätta Elisabeth Nauclér från tjänsten så hade hennes namn inte funnits på allas läppar som nu.

Så har vi Barbro Sundback. I förra riksdagsvalet fick hon över 20 procent av rösterna. Hon hade nästmest röster efter Roger Jansson, som valdes.
Nu är hon distanserad – i en ovetenskaplig pejling, märk väl – av inte bara Nauclér och Roger Eriksson på den borgerliga listan utan också av partikollegan Camilla Gunell. Visserligen bara med en röst, så det ligger närmare sanningen just nu att säga att de två är jämnstarka. Men så har det inte brukat se ut.
I förra riksdagsvalet tog Sundback nästan 2.500 av partiets totalt 2.900 röster. Och i lagtingsvalet senast var hon röstmagnet med 680 personliga röster.
Mot den bakgrunden känns 11 röster i pejlingen litet svagt. Men någon gång skall drottningar abdikera?
Det man inte skall förbise här är att den socialdemokratiska listan har ett mycket bra resultat i pejlingen. Den kommer upp i drygt 34 procent av rösterna. Aldrig har socialdemokraterna kommit så högt i ett val. Att siffrorna känns annorlunda nu beror på att de borgerliga partierna förra valet var uppdelade på tre olika listor. Nu finns alla på samma. Det skulle vara väldigt märkligt om inte den borgerliga listan hade ett rejält försprång. För att vinna skall den socialdemokratiska listan ha över hälften av rösterna i valet, inget annat ger resultat.

Det man inte heller skall glömma är att valkampanjen nästan inte har kommit igång än. Det är tre veckor och två dagar till valet och vi har än så länge inte sett till några valdueller. Mycket hinner hända ännu.
Det skall bli intressant att se hur den borgerliga listan skall sköta sin interna kamp. Om man utgår från att den listan tar flest röster så är det mellan de tre kandidaterna kampen egentligen står. Skall de verkligen låta bli att debattera sinsemellan? Här handlar det ju inte om att bilda en gemensam regering, utan det skall väljas en riksdagsman, en enda.

En intressant fråga är också om centern skall lyckas ta sig upp ur den grop partiet hamnade i i förra riksdagsvalet. Då fick partiets lista 9,6 procent av rösterna. Det var inget mindre än ett katastrofval. Centerns Magnus Lundberg ligger inte så bra till nu heller, är det kanske så att centerväljarna inte tycker platsen i riksdagen är viktig? Eller råkade det inte finnas (c)-väljare på plats när pejlingen gjordes?
(s)-männen Kaj Grundström och Martin Nilsson ligger inte heller på topp, men det förvånar mindre. Listan drar de röster den skall. Fördelningen mellan kvinnor och män visar bara att partiet drar till sig mer kvinnliga än manliga väljare.