En möjlighet att lätta på sparkraven
Finlands ekonomi går bättre vilket betyder att Åland verkar få en högre klumpsumma de kommande åren.
Om intäkterna ökar så kan inbesparingarna bli mindre. Mer besked än så ville inte finansminister Mats Perämaa (Lib) ge inför 2018 års budget i lagtinget i måndags. Frågan dök upp i samband med beskedet att klumpsumman ser ut att stiga mer än väntat.
När den finska ekonomin går bättre i förhållande till den åländska minskar den så kallade flitpengen vilket gör att den ökande klumpsumman i reda pengar till landskapet inte blir lika stor. Men det ser i alla fall ut att kunna bli en ökning.
Finansminister Perämaa verkar inte jubla riktigt än. Finlands ekonomiska utveckling har inte varit lika snabb som resten av Europas, och enligt flera ekonomer finns en risk att den europeiska högkonjunkturen håller på att nå sin topp.
EU-kommissionen å sin sida prognosticerar en tillväxt för samtliga länder i Europa under 2018. EU-kommissionen har skrivit upp tillväxtprognosen för Finland från 1,8 till 2,2 procent för 2018 sedan februari 2017.
Det finns förstås många orsaker till osäkerhet. USA:s ekonomiska politik, brexitförhandlingar, konflikter, sanktioner och risken för en eventuell lågkonjunktur påverkar det europeiska läget.
2011 hade Europa arbetslöshetssiffror som högst var 24 procent och sammanlagt 24 länder var i riskzonen för att inte klara sina budgetkrav. Nu ligger arbetslösheten på 16 procent och bara fyra länder har problem att nå budgetkraven. Framtidstron inom EU ser ut att växa sig starkare.
Ökade intäkter gör att landskapet kan lindra några av de sparkrav funnits de senaste åren. Att regeringen har sparat är fullt förståeligt. Men sparkrav i sämre tider borde också kunna följas av att satsa när tiderna blir bättre. Också för att stärka den åländska ekonomin.
Satsningen på jämställda löner är ett exempel. Det är inte bara ett moraliskt ställningstagande utan kan stärka den åländska ekonomin också. Högre lön för grupperna som omfattas av projektet med jämställda löner stärker köpkraften.
ÅHS är ett annat exempel. När ÅHS i fredags presenterade sin budget för 2018 står det klart att organisationen genom ökade intäkter och minskade utgifter redan har klarat av över hälften av det ursprungliga sparkravet på 1,8 miljoner euro. ÅHS ser ut att gå lämna 2017 med ett överskott på drygt 180 000 euro. Det är imponerande.
Men sjukvården, liksom stora delar av det offentliga Åland, har investeringar att vänta på IT-sidan och ytterligare ett sparbeting på 900 000 euro i 2018 års budget. Är det rimligt att ÅHS fortsättningsvis ska spara så mycket om det blir mera pengar i landskapets kassa?
Att ha en budget i balans är viktigt för att landskapet ska klara sig på lång sikt. Investeringar som skapar lägre kostnader och mer effektivitet i offentlig sektor är förstås välkomna och tryggar den långsiktiga utvecklingen.
Men om intäkterna ser ut att öka skapas också möjligheten att minska på de sparkrav som gjorts när tiderna är tuffa.
