DELA
© Nya Åland

En minister och hans omdöme

När debatten blir hetsig ryker det sunda förnuftet. Också hos ministrar.
Näringsminister Fredrik Karlström förfasar sig i sociala medier över att Nya Åland rapporterar om hans intressen i Maxingebygget och hans inblandning i debatten av samma bygge. Han raljerar över att en tidning granskar en minister med klara ekonomiska intressen i ett av de viktigaste byggena på Åland på länge. Och ja, det är ekonomiska intressen om man äger ett företag som ämnar öppna en ny verksamhet. Karlströms historia har visat att han, liksom hans fru, är en duktig företagare och man kan med rätta dra slutsatsen att han lär förvänta sig avkastning på den investering hans företag gör.
Nu handlar detta förstås inte om ett café i Maxinge, inte ens om Fredrik Karlströms driftiga fru Eva öppnar caféet och tog över vd-jobbet i Klintens Plåt från sin man när han äntrade landskapsborgen.
Det handlar om en minister och hans omdöme.

Efter de senaste dagarnas vilda debatt kring språkfrågan i polishuset fick lagtingsledamoten Jörgen Pettersson härom dagen nog och röt till på insändarplats i tidningarna. Han menade att man måste använda sunt förnuft, både i polishuset, i media och i politiken. Det har han absolut rätt i.
Förnuftet är ofta det första som stryker med när debatten blir hetsig. När argumenten blir hårdare och polariseringen slår till.
När näringsministern, tillika fullmäktigeledamot i Jomala, såg att byggets öppningsdatum hotades av de konflikter som har funnits mellan Maxinge-folket, plan- och byggnämnden och tjänstemännen i kommunen satte sig ministern och skrev ett brev. I det uppmanade han de inblandade att lösa konflikten.
”När problemen inte går att undvika gäller det att vi alla är konstruktiva och försöker hitta lösningar som ser till helheten”, skrev Karlström. I en kommentar till ledaren i Nya Åland förra torsdagen skrev han vidare: ”Tyvärr tog dock inte tjänstemännen till sig av det jag uppmanade.”

Nu finns det ju några problem med detta. Det första är att Fredrik Karlström är minister och därmed en av landskapets mäktigaste politiker. Var det i den rollen, som han också inledde brevet med, som han uppmanade tjänstemännen att sluta göra motstånd och sedermera beklagade att de inte följt hans uppmaning? Eller var det i rollen som fullmäktigeledamot? Då måste frågan ställas om det är tjänstemännens uppgift att lyda alla uppmaningar de får från enskilda ledamöter.
Det andra problemet för Karlström är den dom som Ålands förvaltningsdomstol förkunnade härom veckan, som gav tjänstemännens behandling av ärendet rätt. Tjänstemännen har, enligt domstolen, skött ärendet så som det ska skötas, medan politikerna har misslyckats att följa lagen.
Det tredje problemet, och det kanske är det största, är ministerns bristande omdöme. Att han ger sig i debatten när han har uppenbara ekonomiska intressen i ett av företagen som ska öppna i Maxinge kanske inte är jäv i lagens mening, men det visar på bristande omdöme. Det är att röra sig i gråzonen när man sitter på den maktposition som Fredrik Karlström har.

Det sunda förnuft som Jörgen Pettersson efterlyste i sin insändare behöver inte stanna vid debatten kring den eventuella finskspråkigheten i polishuset. Det går finfint att använda den i regeringskorridoren också.

Jonas Bladh

jonas.bladh@nyan.ax