En framgångsrik kamp mot rökningen
I dag röker knappt 8 procent av ålänningarna regelbundet.
Kampen mot rökningen har varit framgångsrik.
I gårdagens Nya Åland berättade vi att ålänningarna är flitigast med att fimpa sina cigaretter jämfört med de andra nordiska länderna och regionerna. Det enligt statistik som sammanställts av Nordens Välfärdscenter.
I dag är rökningens skadliga effekter kända för alla. Det finns över 70 olika ämnen i tobaksröken som kopplas till cancer. I nio av tio fall av lungcancer är det rökningen som är den bakomliggande orsaken, även passivrökning är skadligt.
Av de åtta miljoner människor globalt som dör varje år på grund av rökning är nästan 900 000 utsatta enbart för passivrökning.
Enligt Nordens Välfärdscenter är rökningen ett av de största individuella hoten mot den nordiska folkhälsan, varje år kan 50 000 dödsfall kopplas till rökning i vår närregion.
Men utvecklingen går åt rätt håll. Det är tack vare målmedvetna satsningar.
En historisk återblick visar att år 1940 rökte 73 procent av de finska männen. I dag är siffran nere i 14,6 procent. Bara från år 2000 har rökningen minskat från 25 till 13 procent i Finland.
Om man räknar in de ålänningar som röker sporadiskt stiger siffran från 8 till 17 procent av den vuxna befolkningen. Det är inte en obetydlig mängd människor men även på Åland är trenden tydlig: rökarna blir allt färre.
Det åländska tobaksbruket har följts upp sedan 1990-talet. 1995 var andelen ålänningar som rökte cirka 30 procent. 1997 höjdes den åländska åldersgränsen för att köpa tobaksprodukter till 18 år. Före det var det tillåtet för 16-åringar att köpa tobaksprodukter i land, till sjöss var åldersgränsen 15 år.
2007 blev det förbjudet att röka inomhus på offentliga platser. Då möttes förbudet med blandade reaktioner. Det ansågs vara förmynderi, krogarna skulle tvingas anställa flera vakter för att hantera den ökade trafiken genom ytterdörren och många var oroliga för att de rökande kunderna skulle sluta besöka restauranger och barer.
Men förslaget välkomnades av andra som såg möjligheten till en förbättrad arbetsmiljö i restaurang- och krogbranschen. I dag, bara elva år senare, skulle rökning inne på restauranger eller krogar kännas oerhört främmande. Det visar hur snabbt attityderna kan förändras.
Enligt den nya tobakslagen som trädde i kraft 2016 ska förskolor och skolor, inklusive skolgårdar, vara rökfria. Även i offentliga lokaler, lokaler avsedda för hälso- och sjukvård och på färdmedel i kollektivtrafik ska det vara rökfritt.
Tack vare krav på att vara rökfri för att få genomgå operationer, tobaksfria arbetsplatser, reklamförbud för tobaksprodukter, varningar på cigarettpaketen och informationskampanjer som riktar sig till unga har rökarnas utrymme minskat.
Det är knappast många som skulle vilja vrida tillbaka tiden 20 år.
I stället görs flera satsningar på att minska rökningen.
I riket är målsättningen att antalet tobaksanvändare ska vara färre än fem procent av den vuxna befolkningen år 2030. Finland var det första landet i världen som skrev in en sådan målsättning i lagen. Även rätten att röka utomhus inskränks i allt större utsträckning.
För 20 år sedan skulle det ha varit otänkbart att begränsa rökarnas utrymme i den utsträckning vi har gjort i dag. För drygt ett decennium sedan var det för många otänkbart att man inte skulle få röka inne på restauranger eller krogar. Det är bevis på att det går att åstadkomma attitydförändringar.
Men det kräver att samhället vågar göra satsningar på flera fronter och att åtgärderna har stöd i opinionen.
