DELA
© Nya Åland
Foto: Jonas Edsvik

Egen alkoholbehörighet är värt ett försök

Det finns goda skäl till ett övertagande av behörigheten över alkoholpolitiken – men med många fallgropar.
Starköl, long drink och alkoläsk börjar dyka upp på försäljningshyllorna. Den nya alkohollagen har trätt i kraft och givetvis är inte köpmännen sena att vidga utbudet för att möta efterfrågan.

Landskapsregeringen gav sitt utlåtande över lagförslaget, som nu är verklighet, förra våren. De var inte nöjda över att alkoläsk, som ofta marknadsförs till unga, ska få säljas i matbutikerna.

Redan då uppgav social- och hälsovårdsminister Wille Valve att det fanns en öppning för att Åland kunde få fullständiga behörigheter att styra över alkoholpolitiken, på samma sätt som man i dag styr över tobakspolitiken. Förhoppningen över ett behörighetsövertag kvarstår även om ingenting konkret ännu har gjorts.

Fram tills nu har Åland och riket dragit jämnt gällande alkohollagen. Situationen har uppenbart förändras och det finns en juridisk möjlighet för Åland för att ta över alkoholpolitiken. Varför skulle landskapsregeringen inte göra vad de kan för att få verktygen att mota Olle i grind?

Den nya alkohollagen fick svidande kritik av både Institutet för hälsa och välfärd, landskapsregeringen, Ålands- hälso och sjukvård och Ämbetsverket under dess remissrunda. Social- och hälsovårdsministeriet och socialutskottet ville inte heller att ojästa alkoholdrycker eller starköl skulle tillåtas i detaljhandeln. Men tji fick de.

Enligt THL:s beräkningar kommer den nya alkohollagen innebära cirka 150 fler dödsoffer och 1 500 fler vårdperioder på sjukhus på grund av alkoholrelaterade sjukdomar och olycksfall per år.

”Det skulle bli svårare att minska hälsoskillnaderna mellan dem som har det bättre och sämre ställt i samhället, och den ökade konsumtionen skulle utgöra ett särskilt hot mot sårbara befolkningsgrupper, såsom barn och unga. De ökande kostnaderna skulle också göra det svårare att ta in underskottet i statsfinanserna”, konstaterade THL:s generaldirektör Juhani Eskola.

Det torde således vara utrett att den nya lagen kommer att ha negativa effekter på både folkhälsan och nationalekonomin. Studier på ungdomars alkoholkonsumtion, så väl i Finland som på Åland, visar en nedåtstigande trend. Det är ingenting annat än rimligt att landskapsregeringen gör allt i sin makt för att denna positiva utveckling inte ska avta.

Hur och när Åland skulle ta över alkoholpolitiken är både öppet och oklart. Att ta över en behörighet sker inte över en natt och klart är att det finns fallgropar.

Landskapsregeringen vill knappast se Alkos utträde eller ta över Ämbetverkets roll som förvaltare över detaljhandelstillstånd? Och hur ställer sig EU till att konkurrensen mellan Finland och Åland rubbas?

Något liknande har aldrig gjorts förut, men möjligheten finns i gällande självstyrelselag. För att ett övertagande av behörigheten ska vara mödan värt krävs att landskapsregeringen får till goda och väluttänkta överenskommelser med riket.

Om Åland tar över behörigheten och själva får styra alkoholpolitiken öppnas möjligheter. Givetvis för att begränsa försäljningen av alkoläsk men också för att till exempel stöda försäljningen av hantverksöl eller gårdsvin.

Makten skulle vara i de åländska politikernas händer.