DELA
© Nya Åland

Dystra besked för den åländska ekonomin

Tuffare tider väntar för Åland när tre av de största företagen presenterar svaga resultat.
De mörka molnen drar ihop sig över Åland. Tre tunga spelare, alla på listan över Ålands tio största arbetsgivare, levererade dystra rapporter om sina respektive resultat för 2011 i går.
Med bara någon minuts mellanrum landade först Viking Lines bokslutskommuniké (kraftigt minskad vinst), Ålandsbanken (rörelseförlust på 5,7 miljoner euro) och Transmar (förlust på 300.000 euro). Blytunga besked för en åländsk ekonomi som fram till nu varit relativt förskonad från den internationella krisen.
Ålandsbankens stora förlust var känd sedan tidigare, då banken redan i januari varnade för det kraftiga raset. Största boven i dramat är bankens satsning i Sverige som fortfarande är en stor belastning.
För Viking Lines del handlar mycket av den tappade vinsten – den sjönk från 10,5 miljoner euro under 14-månadersperioden 1 november 2009–31 december 2010 till 7,6 miljoner 2011 – om bunkerkostnader.
Höjda drivmedelpriser slår också hårt mot Transmar, både direkt när bilarna ska tankas och i form av höjda transportkostnader på färjorna. Transportföretaget inleder nu förhandlingar om att skära ned verksamheten med nio tjänster för att möta både tuffare ekonomiska tider och hårdnande konkurrens.

För landskapet Åland är detta dåliga nyheter. Inte nog med att tre viktiga företag går sämre. Att det är just transportsektorn som fått stora utgiftsökningar på grund av priser och skatter – som ligger utanför landskapsregeringens kontroll – gör läget extra alarmerande. I klimathotets kölvatten har bränslepriserna rusat de senaste åren, och även om oljan inte kommer att ta slut än på många år så kommer priserna att fortsätta stiga.
Det kommer att blir ännu dyrare att driva fartyg och lastbilar, och det i sin tur betyder högre priser för konsumenterna, både i form av högre priser för att åka med färjorna och i detaljhandeln. I värsta fall ger det i sin tur en lägre konsumtion och då snurrar hjulen allt långsammare och fler förlorar sina arbeten.

Nu ska vi inte måla fan i allt för drastiska färger på väggarna. Både Ålandsbanken och Vikingline har varit förutseende och sett om sina hus. De har redan genomfört utgiftssänkningar och inbesparingar vilket bör visa sig under 2012.
För ÅAB:s del måste den svenska delen nu ge de intäkter banken hoppats på sedan köpet av Kaupthing genomfördes. Om inte väntar nya stålbad för en redan ansträngd organisation.
För Viking Lines del är det till att hoppas att passagerarnumerären håller vad bolaget hoppas på, det vill säga samma siffror som i år. Och att fluktuationerna på valutamarknaden blir positiva för rederiet.
Finansminister Roger Nordlund heller inte så pessimistisk som man kunde tro efter de dystra rapporterna. Men icke desto mindre måste regeringen förbereda sig för insatser om årets siffror visar sig svårvända – inte minst mot bakgrund av eurokrisen i Europa. Greklands problem fortsätter eskalera i allt snabbare takt och förr eller senare kommer åverkningarna från oron inom EU att slå också mot oss. Antingen via bidrag till skuldsatta länder eller genom en oförutsägbar bankkris när ett eller flera länder slängs ut ur EMU-samarbetet.
Då kommer de 10 miljoner i inbesparingar det talas om i landskapets tilläggsbudget inte räcka långt.

Jonas Bladh

jonas.bladh@nyan.ax