DELA
© Nya Åland
Foto: Jonas Edsvik

Den viktiga lokaljournalistiken

Då lokala redaktioner stänger ner och nyhetsbevakningen centraliseras försämras kvaliteten på rapporteringen.

På sikt innebär det ett hot mot den väl fungerande demokratin.
Under de senaste decennierna har det hänt mycket i mediavärlden. Internet och sociala medier har förändrat hur vi konsumerar nyheter och viljan att betala för dem har minskat. Ett medielandskap i förändring bjuder på stora utmaningar för aktörerna.

Mediebolagen måste anpassa sig för att fortsättningsvis vara relevanta, lästa men också bekostade. Tyvärr har utmaningen ibland varit för stor vilket har fått konsekvenser, inte minst för lokal journalistik. I dag saknar var fjärde svensk kommun en regelbundet bemannad lokalredaktion. Också i Svenskfinland har tidningshusen haft svåra tider med bland annat färre journalister i arbete som följd.

Varför är det då så viktigt med lokal journalistik?

Mycket information går att få tag på via riksmedia och sociala medier. För tillgången till kvalitativa nyheter är en lokal redaktion oerhört betydelsefull. Det fastslår en ny studie av Institutet för Mediestudier. Kommuner utan lokala redaktioner bevakas också. Det produceras till exempel lika många artiklar om kommunalpolitiken som i kommuner med lokal media.

Men de stora skillnaderna ligger i innehållet på bevakningen. Hur nyheterna vinklas, vilka källor som används och vilka ämnen som det rapporteras om. Kommuner som saknar lokala redaktioner har en nästan dubbelt så stor andel artiklar som berör brottslighet.

Forskarna bakom studien, Erika Hellekant Rowe och Michael Karlsson, bidrar med en kvalificerad gissning om varför det är så – det är nyheter som man lätt får tag på via den officiella polisrapporteringen. Sådana nyheter kan journalister enkelt skriva trots att de befinner sig på många mils avstånd från skådeplatsen.

Men de nyheter som kräver journalistens fysiska närvaro, till exempel vid evenemang i olika slag, lyser med sin frånvaro i kommuner utan lokala redaktioner. Lokala tjänstemän intervjuas mer sällan, nyheter skrivs rakt upp och ner ut utan känslomässig stil och mer färdigproducerat material publiceras.

Åtta av tio kommuner i studien vittnar om att deras pressutskick har publicerats nästintill rakt av.

Lokala redaktioner behövs för en verklighetstrogen skildring av samhället. Om vi får läsa mindre om det lokala samhället och mycket mer om brottslighet är risken stor att vi får en snedvriden bild av orten där vi bor.

Opartisk rapportering över beslut, skeenden och missförhållanden behövs överallt – i städer och på landsbygd. Alla invånare bör ha möjlighet till objektiv och trovärdig information för att fatta välinformerade beslut. Det är till syvende och sist en demokratifråga.

När mediebevakningen försvinner ökar också risken för att så kallade fejkade nyheter och alternativa fakta kan gro och lugnt få spridning på sociala medier utan att informationen ifrågasätts.

Åland har i jämförelse med samhällen i liknande storlek en nästintill unikt god nyhetsbevakning. Två dagstidningar, public service och kommersiell radio. Konkurrensen tvingar oss att var på tårna och gör nyhetsrapporteringen ännu bättre. Och på tårna ska vi vara. Det är vårt ansvar för våra läsare och förutsättningen för vår fortsatta existens.

Under det senaste året har Nya Åland till exempel värvat lokala reportrar i skärgården, som vi kallar skärgårdskorrespondenter. Med deras lokalkännedom kan de hjälpa oss med att bättre och mer frekvent rapportera om sina hembygder.

Journalistik är ett hantverk som bäst tillverkas på plats.