DELA

Den svåra konsten att hålla sig till budget

Drygt en halv miljon. Så mycket mer pengar behöver Ålands gymnasium i tillägg för att klara året. Det är väldigt mycket pengar att ha räknat fel på. Mer till och med än man trodde för bara någon månad sedan.
Just nu påminner situationen för Ålands gymnasium mycket om läget för Ålands hälso- och sjukvård för ett drygt år sedan, då den ena oförutsedda utgiften efter den andra poppade upp. Det var förstås delvis ett planeringsproblem som är ständigt närvarande i en stor organisation. Saker händer som man inte kan kan förutse, utom att man förstås vet att något oförutsett kommer att hända, men problemet var också att ekonomistyrningen och -kontrollen var bristfällig, och att ledningen inte fungerade som den skulle.

Inom ÅHS har man fått styr på det nu, men inte med mindre än ett par beska tilläggsbudgetar och tillhörande kritiska röster, inte minst från högerflanken där budgetdisciplin är ett honnörsord.
Desto mer besvärande då att det är en moderat styrelseordförande för Ålands gymnasium, Christina von Hertzen och en moderat utbildningsminister, Johan Ehn, som nu måste krypa till korset med ”oförutsedda utgifter” och ”bristande styrning”.

Låt oss vara på det klara med tre saker:
1. Man räknar inte fel på nästan 600.000 euro om man inte räknat fel. Ekonomiavdelningen inom Ålands gymnasium har inte räckt till för de komplicerade och delvis nya uppgifter som sammanförandet av flera skolor och lärargrupper fört med sig.
2. Trots att alla visste i förväg att detta var en svår process har man inte ägnat tillräcklig uppmärksamhet åt siffrorna och uppföljningen, varken i tjänstemannaledningen, i styrelsen eller på den politiska nivån.
3. Ingen har stulit pengar eller använt dem till skumma saker. Man har bara räknat fel. En budget är ett planeringsinstrument, viktigt nog, men ingen helig skrift. Det är därför det finns tilläggsbudgetar.

Den allra största posten i begäran om tilläggsanslag är lönekostnader, 410.000 euro. Lönekostnaderna är ett problem som togs upp redan i tidernas gryning, när gymnasiereformen hette Struktur -07, och man varnade för att den största utmaningen skulle komma att bli att synkronisera de olika skolornas löner och avtal. Ändå gick det som det gick.

Den beska medicinen, när Ålands gymnasium rimligtvis efter en kritisk debatt får sina pengar, är hur man skall jobba i framtiden, för att förhindra en upprepning. Dumt kan det bli en gång och till och med två, men om man inte lär sig av sina misstag är man riktigt korkad.
Om avtals- och lönefrågorna är för komplicerade, ta in hjälp. Nästan alltid när situationer som dessa uppstår är det för att man varit för duktig och låtsats ha bättre kontroll än man de facto har. Bättre då att göra det den journalistiska vägen, och ställa alla dumma nybörjarfrågor som finns, tills man själv har grepp om helheten och också kan förklara det för andra.

Ålands gymnasieskola har genomgått en nödvändig reform och sammanslagning. Barnsjukdomarna ska snart vara förbi. Det är kanske inte så sexigt, men nu är det bara att böja nacken och jobba på. Uppifrån och ner.
Som en fotnot kan man väl konstatera att det tilläggsanslag för jordbruket som diskuterats är cirka en halv miljon, lite mindre än det som gymnasiet nu begär i en tilläggsbudget. Bara för proportionernas skull.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax