DELA
© Nya Åland

Den som talar i tjänsten måste tala ur skägget

Många gånger har Nya Åland på ledarplats efterlyst raka rör och tydliga besked från lagtingets talarstol. I tisdags blev det lite för mycket av det goda. Eller åtminstone på fel sätt.
En bra tumregel för journalister, politiker och alla andra också är att man i offentligheten helst inte ska säga sådant som inte går att bevisa. Inte ens om man vet att det är sant. Inte ens om man brinner för att säga det man vill säga.
Alldeles särskilt gäller det förstås sådant som man säger ex officio – i tjänsten.
När nyvalda lagtingsledamoten Cita Nylund (Obs) i sitt anförande i lagtingets budgetdebatt hävdade att det röks mycket cannabis på folkhögskolan, att det är ett välkänt problem och att det bland annat lett till systerdotterns död, då går hon, hur vällovligt syftet än är, ett steg för långt.

Eftersom Cita Nylund, liksom de andra nya lagtingsledamöterna, nu är medlem i landskapets högsta beslutsfattande församling får det hon säger en alldeles extra tyngd och skärpa, och alla hon siktar på känner sig mer utpekade än om hon sagt det hon sade som vanlig föreningsengagerad.
Om man i lagtingets talarstol säger att Ålands folkhögskola är ett tillhåll för haschrökare och en inkörsport till tyngre missbruk så kan man inte gömma sig bakom tystnadsplikten. Det man säger ska vara relevant nu, och det ska gå att verifiera med annat än att man vet, men på grund av tystnadsplikten inte kan säga mer.
Annars är det tyvärr inte mer än glorifierat skvaller om en mycket allvarlig sak.

Nu är det ju så att Cita Nylund är både insatt och engagerad i detta område och säkert har kunskaper som kan komma till nytta i debatten om drogmissbruk på Åland.
Men då måste hon lära sig att välja sina ord och att se till att informationen hon har kommer till rätt instans, och att den går andra vägar än genom utspel i talarstolen som i detta fall drabbar en hel skola och de elever som går där just nu.

När man diskuterar drogproblem stöter man gång på gång på problem just med tystnadsplikten och att olika myndigheter inte öppet kan prata med varann. Klienters personliga integritet skyddas ibland på bekostnad av deras liv.
Det är en fråga som Cita Nylund gärna kan ta tag i som politiker, och där hon har alla möjligheter att veta vad som behöver göras. Om det kommit till hennes kännedom att något brottsligt förekommer på en av landskapets skolor har hon också anmälningsplikt.

Om det stämmer att Ålands folkhögskola har problem med drogmissbruk, då ska problemet åtgärdas. Självklart.
Utgående från det som sades i lagtinget på tisdag vet vi faktiskt ingenting mer än det vi redan kände, nämligen en diffus känsla av att något kanske händer, men vi vet inte vad, inte vad vi ska göra åt det eller hur vi ska skydda våra barn. Och den känslan gäller alla landskapets skolor.

Större öppenhet är bra, men då ska det vara en öppenhet som faktiskt skingar dimmor, inte ytterligare spär på mystiken, hemlighetsmakeriet och känslan av hotande ogripbar fara som omvärver bruks- och missbruksproblematiken.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax