DELA

Den ens död blir den andres bröd – också i EU

Det blir svag spannmålsskörd i EU i år. Och den här gången leder det till högre priser. De stora spannmålslagren har på knappt ett år krympt från 14 till 2,5 miljoner ton.
Senaste nummer av Landsbygdens Folk är full av intressanta nyheter och flera Ålandsrelaterade texter. Men en rubrik man inte har sett på länge är den om att det är ont om spannmål i EU. Hittills har överproduktionen varit det stora problemet och mycket arbete har lagts ner på att få ner produktionen. Det arbetet har lyckats såtillvida, att lagren minskar. Nu får man dessutom hjälp av naturen. I sydöstra Europa har torka och svår hetta drabbat odlingarna och i Mellaneuropa är det regnen som stört.
Här handlar det nästan bokstavligt talat om att den enes död är den andres bröd. De som drabbas av svåra skördeskador har hårda tider framför sig. De som kommer undan får mer betalt för sin skörd för att tillgången är knapp.

Även om spannmålsskörden preliminärt väntas ligga något över de senaste årens medeltal sett till EU som helhet, så håller priset på vete redan på att skjuta i höjden. Enligt Landsbygdens Folk var priset på vete för ett knappt år sedan 110 euro per ton. Nu är man uppe i 210 euro som mest. Och med sådana prishöjningar kan vi räkna med att också brödet blir dyrare. Om priset på vete plötsligt är dubbelt dyrare än förut så påverkar det brödpriset med 10 procent. Priset kan stiga mer ännu, eftersom också andra kostnader har stigit och skall bakas in i priset.
Men alltför kraftiga höjningar skall vi inte acceptera med hänvisning till spannmålsbrist.

Här hemma har vi i år en annan bristvara, nämligen chipspotatis. Skyfallen i våras förstörde stora arealer och nu måste potatis tas in från annat håll. Ökad efterfrågan brukar ge ökade priser, så också där gynnas någon av den katastrof som drabbade en del åländska odlare.
Det man nu på odlarhåll efterlyser nästan desperat är bidrag. Räntestödslån hjälper inte om man inte har råd att ta lån för att man inte får in pengar för sin skörd. En förlorad skörd är inte bara förlorade inkomster. Man skall trots bortfallet kunna överleva till nästa skörd och före det lägga ut pengar för utsäde, gödsel, bekämpningsmedel med mera.
Det finns emellertid en orsak till att landskapet har gått in för räntestödslån istället för direkta bidrag. Om skadorna täcks med lån så försöker odlarna minimera dem så långt det går, medan man kanske struntar i att ta tillvara det lilla som kan räddas om landskapet betalar ut bidrag. Så var tanken. Rättvist kanske, men samtidigt ganska hårt. Och inte dikterat av EU den här gången.

Jordbrukare/lantbrukare är företagare. Det finns företagare av olika slag. En turistföretagare kan ha ett ekonomiskt dåligt år om sommaren regnar bort. En livsmedelsaffär kan få färskvarorna förstörda vid ett elavbrott. Ett rederi kan drabbas av att ett fartyg går på grund och måste tas upp på varv.
Om turistföretagaren kan försäkra sig mot regn är osäkert. Men köpmannen och redaren har garanterat försäkringar som ersätter åtminstone stora delar av de skador de lidit. Jordbrukarna har också försäkringar av olika slag, men skador på grödorna ersätts inte. Varför inte? Det skulle vara det naturliga, att alla företagare behandlas någorlunda lika.
Kanske vill försäkringsbolagen inte ta på sig de risker, som jordbrukarna får leva med. Kanske ansågs det i tiden att det är samhällets ansvar att se till att det finns tillräckligt med mat. Så är det väl fortsättningsvis, men inte helt på samma sätt nu när vi har öppen marknad.

Kanske kommer landskapet till att det finns orsak att betala ut bidrag i de fall skörden är förstörd till stora delar. Var gränsen dras får man väl diskutera sig fram till. Men utifrån sett har man känslan att det skulle kännas bättre med en försäkring, som man kan lita på att betalas ut än att tigga och be landskapet att öppna kassakistan.
Inte för att försäkringsbolagen heller har gjort sig kända för att kasta pengar efter sina kunder. Och med tanke på hur det börjar se med extremväder runtom i Europa så kan man befara att premierna för skördeskadeförsäkringar inte blir låga.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax