DELA
© Nya Åland
Foto: Stefan Öhberg

De största frågorna skjuts på framtiden

Landskapsregeringen har klarat av sitt första delmål när den nu minskar budgetunderskottet med sex miljoner. Men det blir knappast lika enkelt under de kommande åren då ytterligare 14 miljoner ska sparas på endast två år.
Årets budgetförhandlingar har varit odramatiska trots besparingar på sex miljoner. Den främsta anledningen är den rekordstora flitpengen som landar på över 13 miljoner euro mer än året innan. Samtliga partier i landskapsregeringen är nöjda. Finansminister Mats Perämaa (Lib), som byggde stora delar av sin valkampanj på att landskapet måste minska budgetunderskottet, har klarat av att vända den nuvarande trenden genom att minska underskottet från nästan 18 miljoner till nästan 12 miljoner. Socialdemokraterna lyckades avvärja hotet om nedskärningar av barnbidrag och andra sociala förmåner. Partiet har också övertalat regeringskollegerna om att Guttorp ska bevaras. Moderaterna som också vill minska på det ekonomiska underskottet kan dessutom stoltsera med att ha drivit igenom ett företagaravdrag, friskvårdsavdrag och bibehållet hemvårdsstöd.

Den offentliga kritiken från instanserna som drabbas av nedskärningarna har också varit relativt mild. Hittills har ingen ställt sig på barrikaderna. I de inledande kommentarerna har oppositionen också svårt att hitta träffsäker kritik.

De kommande budgetförhandlingarna blir däremot tuffare än årets. Flitpengen väntas inte stanna på samma höga nivå och Finlands ekonomi går fortfarande dåligt.

Regeringspartierna i landskapsregeringen säger själva att de budgetramar som lades i tilläggsbudgeten för 2016 har varit till stor hjälp. De ramarna slår också fast att inbesparingstakten under de kommande åren ska fortsätta, sammanlagt 14 miljoner euro under de två kommande åren. Varifrån ska de pengarna tas?

Men även om landskapsregeringen minskar på budgetunderskottet sinar pengarna i landskapets skattkista snabbt. Fortsätter man i samma takt är pengarna slut inom två till tre år.

Det gör frågan om lån aktuell. Här finns en tydlig ideologisk skiljelinje mellan partierna. Medan Socialdemokraterna är öppna för att låna till investeringar som betalar tillbaka sig har Liberalerna och Moderaterna varit mer skeptiskt inställda till lån. Under gårdagens presskonferens öppnade finansminister Mats Perämaa ändå upp för att han kan tänka sig att låna till just investeringar. För att den landskapsregeringen ska kunna låna till investeringar krävs också att den nya moderata partiledare är med på tåget.

Den rekordstora flitpengen ger landskapsregeringen mera tid att se över de stora strukturella förändringarna som krävs för att ekonomin ska bli hållbar på sikt samtidigt som den lagstadgade servicenivån ska garanteras. Bortsett från den nya kommunstrukturen lyser de stora strukturförändringarna, och framförallt de politiska visionerna om dem, med sin frånvaro i budgeten för 2017. Landskapsregeringen talar visserligen om seminarier om ”framtidens vård” men vilken landskapsregeringens vision är får man ingen klar bild av.

Den medicinska utvecklingen under de senaste decennierna är fantastisk. Men den har också fått kostnaderna att öka i en oroväckande takt. I princip kan vården, framförallt specialsjukvården, bli hur dyr som helst.

För att landskapsregeringen ska klara av sina sparbeting måste den se över vilka strukturella förändringar som behövs för att landskapet ska ha råd ett erbjuda ålänningarna högklassig vård också i framtiden.

Den övergripande frågan är vilken nivå av service Åland ska erbjuda i framtiden. Det är ingen lätt fråga för något nordiskt land och utmaningarna blir inte mindre då den åländska befolkningen inte ens är 30 000 personer i dagsläget.

Precis som med kommunstrukturen borde landskapsregeringen gå in för att sammankalla en parlamentarisk grupp för att den plan som läggs upp backas upp av en bred majoritet. Annars riskerar vårdpolitiken att bli ett kortsiktigt hyvlande.