Dålig policy om ledningen tar och personalen spar
Självklart ska chefer ha högre än andra anställda. Det ska de ha för att ta ett större helhetsansvar, för att göra ett mer kvalificerat arbete, för att bära den övriga personalen oro och missnöje och för att vara den som man ytterst ska gå till för att få sina jobbrelaterade problem lösta.
Självklart ska lönen också vara relaterad till storleken på arbetsplatsen. Större ansvar för fler människor ger rimligen en högre lön.
Ur den synvinkeln är det inte svårt att förstå lönediskussionen inom Ålands hälso- och sjukvård. Däremot uppstår flera frågetecken kring hur styrelsen hanterat lönestegringarna i ledningen och hur man hanterat personalens (sjukskötarnas) berättigade krav på övertidsersättningar för utfört arbete.
Låt oss kort relatera det som hänt:
Chefläkare Margareta Bondestam fick när hon blev fast anställd en något högre lön än under sin prövotid, närmare bestämt 7.582 euro i månaden. Det är inte mycket att säga om det. Hon är en högt utbildad specialist som tar på sig ett mycket ansvarsfullt uppdrag. Förvaltningschef Björn-Olof Ehrnström, som i sjukhushierarkin är överordnad Bondestam hade nyligen godkänt ett treårigt avtal där hans lön fastställts till 7.269 euro.
Med motiveringen (enligt ÅHS styrelseordförande Mikael Lagström (fs) att det blivit ”svårt att bibehålla effektiviteten i ledningsgruppen” höjdes Ehrnströms lön med ytterligare 5,6 % eller 428 euro. Lagström säger också att han själv inte skulle ställa upp som chefläkare eller förvaltningschef ”för den lönen”.
Ok. Det kan man väl också köpa, även om det är svårt att förstå varför en förvaltningschefs lön inte kan vara lite lägre än en chefläkares. Hierarkier i all ära, men är det inte mer än en aning barnsligt om Ehrnströms arbete i ledningsgruppen faktiskt skulle påverkas negativt av att en kvinnlig chefläkare har någon hundring mer i månaden.
Det verkliga problemet uppstår i relation till övriga anställda vid sjukhuset, för vilka man inte tillämpar samma generösa principer. Vårdfacket Tehy har i tre år drivit en process om övertidsersättningar för anställda ända till Arbetsdomstolen innan landskapet slutligen vek sig. Landskapets tolkning har varit att anställda som jobbat övertid på andra avdelningar inte varit berättigade till övertidsersättning om inte avdelningssköterskan först gett klartecken för det.
Till exempel de sjukskötare som jobbat extra vid TBE-vaccineringarna har bara fått en enkel timersättning för det.
Det mesta går att förstå om inställningen är den samma för alla, men om styrelsen ger cheferna generösa lönepåslag samtidigt som man av de anställda kräver lojalitet, återhållsamhet och uppoffringar, då funkar det inte.
En intressant knorr på det hela blir det om man jämför ÅHS-ledningens löner uppåt i hierarkin, som man uppenbarligen ska. Lantrådet Roger Nordlund förtjänar 6.585 euro i månaden, efter en 20-procentig höjning nyligen. Kan det månne tänkas bli problem med effektiviteten i relationerna om hierarkier inte återställs på det snaraste?
Aktar vi oss inte kan vi snart stå inför en total systemkrasch för att någon i toppen av pyramiden har fel lön i relation till sin plats i hackordningen. Eller så kan det ju tänkas att även personalen i övrigt vill ha samma procentuella ökning på sina löner som ledningen. Hur skulle de se ut?
