DELA
© Nya Åland
Foto: Jonas Edsvik

Daghem ska inte stå förbarnets andliga fostran

Vill föräldrarna att barnen ska uppfostras i den kristna tron så ska föräldrarna själva axla ansvaret för barnets andliga fostran.
Det blir ingen julkyrka för barnen på majoriteten av Mariehamns daghem i år om föreståndarna och barnomsorgschefen i staden får bestämma. Beslutet grundar sig på en ny arbetsplan som togs i bruk den första augusti. Om det blir någon julkyrka eller inte får stadens socialnämnd bestämma. Enligt preliminära uppgifter tas frågan upp på mötet i november.

Tongångarna på sociala medier har varit så hårda att man stundvis kunde tro att barn förbjuds att gå i kyrkan helt och hållet. Så är det inte. De barn som vill gå i kyrkan får fortsättningsvis gå dit med till exempel föräldrarna.

Före detta kyrkoherde Jan Karlström riktar kritik mot att föräldrarna inte hördes i samband med beslutet om att slopa julkyrkan. Visst kunde föräldrarna ha hörts, men samtidigt är det inte daghemmens uppgift att stå för andlig fostran, så någon anledning till att beakta föräldrarnas önskemål finns inte. Vill föräldrarna att barnen ska uppfostras i den kristna tron så har också de ett ansvar att axla, eftersom det är de som ansvarar över barnet.

De barn som har gått i julkyrkan har knappast tagit skada av det. Men daghemmens verksamhet ska vara inkluderade och inte exkluderande. De barn vars föräldrar har bestämt att de inte ska gå till julkyrkan har fått stanna kvar medan kompisarna har åkt i väg. Föräldrar får självklart uppfostra sina barn som de vill, men samhället ska inte förhålla sig till barn som religiösa och genom det göra skillnad på dem. Dessutom har daghemmen inte någon lagstadgad uppgift att ta hand om barnens andliga fostran, vilket är kyrkans poäng med att arrangera julkyrkan för barn under skolåldern.

För att julkyrka för barn under skolåldern ska ge barnen något krävs duktiga pedagoger som håller gudtjänsten på rätt nivå. Annars finns det en risk för att barnet, speciellt ett som inte har en kristen referensram i dagisåldern har, inte tar in något eller i värsta fall kan uppleva situationen som skrämmande.

Religionen är en oundviklig del av den finländska kulturen. Och till skillnad från ”andlig fostran” så har daghemmen en skyldighet att berätta om samhället och kulturen som omger oss.

I en allt mer globaliserad värld är det viktigt att barnen får en högklassig religionsundervisning som är kunskapsbaserad. Undervisningen ska förmedlas fördomsfritt, flera studiebesök hos och gästföreläsare från olika samfund får gärna bli obligatoriska. Vill man behålla traditionen med julkyrka med argumentet att barnen behöver lära känna sin kultur borde man också öppna upp för andra trossamfunds högtider med tanke på det multikulturella Åland. För att det ska lyckas behöver personalen som ansvarar för barnen mera utbildning.

Problematiken med dagens religionsundervisning är mycket större än om dagisbarnen ska gå till julkyrkan eller inte. Religionsundervisningen i skolorna inleder med att dela in barnen i olika grupper utgående från vilket trossamfund de hör till för att sedan ge sparat undervisning till de olika grupperna.

Det här kan landskapsregeringen ändra på. Grundskolelagen från 1995 måste revideras så snart som möjligt och när det görs ska eleverna få en konfessionslös religionsundervisning.