DELA
© Nya Åland

Byter mariehamnare bort låg skatt och bra service?

Rakt på sak: Den enda kommun på Åland som på kort sikt bara förlorar på en kommunsammanslagning är Mariehamn.
Vilken kommun skulle du helst bo i – den med lägsta kommunalskatten och högsta servicenivån, eller den med högsta kommunalskatten och lägsta servicenivån?
Ok. Dum fråga.
Mariehamns stads kostnader för den sociala sektorn är betydligt högre per invånare än landsbygds- och skärgårdskommunernas. Det finns flera orsaker till det, men framför allt det faktum att staden i flera fall erbjuder en högre servicenivå än den lagstadgade. I Mariehamn bor också fler personer i behov av socialt stöd än på landsbygden och i skärgården, precis som det brukar vara i städer.

Kostnaderna per invånare för undervisning och kultur, allmän förvaltning och övrigt är klart lägre i Mariehamn än på övriga Åland. Detta samtidigt som skolorna i staden i många fall kan erbjuda ett bredare utbud av till exempel språkundervisning och tillvalsämnen.
Mariehamns relativa välstånd bygger på att det i stadens finns många välbeställda skattebetalare vars pengar går in i den kommunala kassan. I många landsbygds- och skärgårdskommuner lyser desamma med sin frånvaro, framför allt de vars inkomster faktiskt kommer i form av lön som beskattas kommunalt.

En motpol till Mariehamn är på sätt och vis Hammarland, som genom sträng sparsamhet lyckas hålla kommunalskatten på samma nivå som i Mariehamn, men som därmed också strikt håller servicenivån på minsta möjliga.
I ljuset av den diskussion som nu förs om antalet kommuner på Åland kan det vara intressant att fundera på vad färre kommuner skulle innebära för servicenivån i desamma. Det finns ju nämligen två aspekter av en kommunsammanslagning. Den ena är de eventuella ekonomiska fördelar som kunde uppstå av en samordning genom stordrift och förenade resurser.

Den andra är att det i ett samgående alltid finns rikare och fattigare kommuner. Det krävs alltså från den rikare kommunens invånare ett visst mått av solidaritet för att man ska vilja sprida ut sitt välstånd på ett större område.
För Mariehamn ligger fördelen med en kommunsammanslagning inte i nuet, utan i framtiden. Staden har ont om tomtmark och har svårt att växa. Allt fler barnfamiljer väljer att bosätta sig på Jomala-sidan av stadsgränsen, och det är i längden ingen välkommen utveckling för staden.
För Jomala kommun är den raska utbyggnadstakten också förenad med stora kostnader för nya skolor och nya daghem över ett geografiskt utspritt område med Mariehamn i mitten.

Icke desto mindre är det ju klart att en kommunsammanslagning för mariehamnarna på kort sikt innebär antingen högre kostnader eller försämrad service.
I en större sammanslagen kommun måste alla ha samma rättigheter och samma service, vilket innebär antingen att ett sparbeting läggs på utbildning och socialvård i staden, eller att kostnaderna för det samma i till exempel Jomala eller Hammarland blir högre.

Det verkliga måttet på centerdevisen att hela Åland ska leva vore således att kostnaderna och intäkterna från Åland faktiskt skulle fördelas på hela Åland, inte enligt gamla kyrksockengränser som i dag delar upp landskapet i a- och b-lag.
Hur sannolikt är det att mariehamnarna är intresserade av det?

NINA FELLMAN

nina.fellman@nyan.ax