DELA
© Nya Åland

Bygg skattemuskler med uthållig träning

Det finns faktiskt en sak partierna är överens om i skattefrågan, men den har nästan alla glömt bort i ramlagsyran.
Momsen.
Redan för ett par år sedan rådde en bred politisk enighet om att det finns ett skatteslag som Åland med fördel och först skulle ta över, nämligen den indirekta beskattningen. Det man inte varit ense om är hur det ska göras. De försök som gjorts har hittills stött på hårt motstånd på rikshåll. Så – hur gör åländska politiker då för att gå i mål med något alla åländska partier är överens?
Svar: de släpper frågan och satsar på något som verkar ännu mer omöjligt att få igenom. Hela beskattningen. En ramlag som ger rätt att ta över all behörighet som ålänningarna vill ha, när ålänningarna vill.
Lantrådet Viveka Eriksson tillsätter en kommittè.

Ålands framtid vill satsa på att bli folkbildare, så att ålänningarna ska förstå hur bra det blir med ramlag och egen beskattning, för att sedan med folklig uppbackning i ryggen ha stöd för att jobba för ett skatteövertagande.
Centerns nya expert på precis allt, Harry Jansson, understryker att det är bråttom om man ska hinna få med något om åländsk beskattning i nästa regeringsprogram. Hans bäste broder Gunnar Jansson (LIB) håller med (allt detta sades, närapå med de orden, i lagtingsdebatten i måndags).

Jamen, jaha. Det är viktigt, det är bråttom, man måste vara överens. Folket ska med.
Men momsen.
Det är som om vore lagtinget ett gäng nybörjare på gymet. Man går in med stor entusiasm och dålig teknik, rycker en stund i den första apparaten och märker att det blir tungt. I stället för att kämpa på byter man då apparat, rycker lite till och går vidare igen.
Inget tålamod med att förfina tekniken, ingen uthållighet i väntan på resultat, ingen svett och blodsmak i munnen.

Nu är ju inte heller ett övertagande av den indirekta beskattningen problemfritt eller självklart effektivt (det vill säga bra för ålänningarna). Det finns motstånd på rikshåll, det kostar kanske mer än det smakar, det kräver en hantering som ökar driftskostnaderna för en den åländska byråkratin. Därtill kan man med fog hävda att skatteinstrumentet inte är effektivt om man inte har helheten i sin hand.
Men det är åtminstone något man är överens om, ett mål som möjligen kunde uppnås, och ett mål som kunde ha en positiv effekt på det som radions politiska redaktör Ulf Weman på sin blogg (www.radiotv.ax) döpt till Bregott-indikatorn, nämligen konsumentpriserna.

Låt oss också komma ihåg att en åländsk ramlag, eller ens en arbetsmetod för hur man uppnår den, ingalunda är självklart definierad. I måndagens debatt i lagtinget var det tydligt att det inte råder samsyn mellan center och liberaler om hur man ska gå vidare eller ens vad en ramlag är.
Kort sagt är den processen i sin linda, och man kan räkna med att det kan ta åratal i anspråk innan man ens kommit ur de åländska startgroparna till det verkligt svåra, att jobba för förståelse för en förändring på rikssidan.

Dags för en personlig tränare, lagtinget?

NINA FELLMAN

nina.fellman@nyan.ax