DELA
© Nya Åland

Brandmännens uppgift: Rädda samhällsreformen

Hårt tonläge på torsdagskvällen, betydligt vänligare bara tolv timmar senare. Är det Tony Asumaa och Roger Nordlund som ska rädda samhällsservicereformen?
Nej, nej, nej, kanske. Kommunförbundets svar till landskapsregeringen om samhällsservicereformen (SSR) som kom i torsdags kväll var ett bakslag för arbetet med att samordna kommunal verksamhet. I Nya Åland uttryckte lantrådet Camilla Gunell oro över att tappa ytterligare tid och mellan raderna lät hon förstå att om man inte kom överens blir det tvingande lagstiftning.
Men redan på fredagsförmiddagen var tonen annorlunda. Efter ett möte mellan kommunförbundets ordförande Tony Asumaa och finansminister Roger Nordlund kom ett pressmeddelande om att arbetet nu ska fortsätta i konstruktiv och god anda. En klart mycket mer positiv ton, alltså.

Det här är bara ett av många exempel på den komplexitet som finns när det gäller SSR, inte bara i själva konstruktionen av exempelvis den samordnade socialservicen, utan också spelet bakom kulisserna. Med ett antal spelare på flera stolar, splittrade partier, en aggressiv retorik från kommunförbundets vd, dragkamp kommunerna emellan och rädsla för förändringar riskerar hela processen att hamna på den allt för välbekanta långbänken.
Möjligen är det just herrarna Norlund och Asumaa som är nycklarna i processen.

När Centern har en intern dragkamp mellan förändring och konservatism. När Moderat Samling är delad mellan moderat välvilja till kommunsammanslagningar och tidigare obunden motstånd mot detsamma. När Liberalerna i lagtinget försöker skjuta regeringen i sank från oppositionsbänken. När Socialdemokraterna har stampat ned klackarna i försvar för det presenterade förslaget till Kommunernas socialtjänst (KST).
Då är det möjligen dessa två herrar som med pragmatism och öppet sinne kan lotsa processen genom hinderbanan.

Men det finns det som skiljer Nordlund och Asumaa åt också. Tron på tidsschemat, exempelvis. Där Nordlund och regeringen är fast beslutna att lotsa KST till verklighet under 2015 eller senast 2016, är Asumaa mer tveksam till om det går. Att göra det rätt, snarare än snabbt är hans ståndpunkt.
De övriga frågorna som kommunförbundet svarat på, byggnadstillsyn, regional planeringsplan, vägförvaltning, samordning av brandväsendet och ett gemensamt servicecenter, kommer eftersom och ska mer ses som punkter på agendan snarare än skarpa förslag att ta ställning till.

Frågan är som sagt oerhört komplicerad. Inte minst mot bakgrund mot de olika viljor som fanns kommunerna emellan under Kommunförbundets möte i torsdags. Framför allt är det Jomala som ofta väljer en egen väg, stärkt förstås av en god ordning på kommunens ekonomi och än bättre tider i sikte med Maxinge nyöppnat och en stadig inflyttning.
Och i bakgrunden finns också den fråga som regeringen, på grund av djup splittring bland fyrklöverns partier, inte vågade ta upp den här mandatperioden: kommunsammanslagningar. Beskedet var att den frågan skulle överlåtas till väljarna i kommande val. Frågan är om den alls kan bli en huvudfråga med så många lösa trådar i SSR ännu inte uppbundna.

Men den främsta frågan är ändå: kommer man alls att komma någonstans?
Måhända är det så att den ekonomiska krisen inte slagit så pass hårt mot Åland att man känner kniven mot strupen, att något faktiskt måste göras. Att i det läger ta beslut som riskerar innebära röstförluster är inget någon politiker gör med lätthet.
Å andra sidan lär ingen vilja vänta med stora samhällsreformer, de tar tid att genomföra, tills kniven väl är där.

Om Tony Asumaa och Roger Nordlund snabbt och effektivt lyckades släcka den brand som startade i torsdags kväll, så lär de inte kunna lägga brandsläckarna åt sidan.
De kommer att få mycket att göra.

Jonas Bladh