DELA
Foto: Jonas Edsvik

Bra med tydlig ansvarsfördelning

Landskapet vill ha en tydligare ansvarfördelning när det kommer till spelmissbruk. Det är bra.

Det finns flera steg i kedjan som måste fungera för att förbättra skyddsnätet.
Enligt Åsubs senaste undersökning från 2016 som rör penningspelande så är trenden nedåtgående – färre personer spelade i 2016 års undersökning jämfört med 2011. Men drygt hälften av de som svarade på Åsubs undersökning hade spelat för pengar de senaste 12 månaderna. Av dessa svarade drygt tolv procent att spelandet då och då har haft negativ påverkan på livet.

Det är inga chocksiffror vilket är positivt. Men det visar ändå att det finns människor som upplever sitt spelande som problematiskt.

Det är extra viktigt för Åland att ta frågor som rör spelmissbruk på allvar. I vårt landskap används varje år stora summor pengar till allmännyttiga ändamål, som genereras via spelande. Och ska vi ha det så måste vi också ta hand om dem som kan fara illa av spelande. Då måste vi också se till att ha ett skyddsnät som inte släpper igenom någon.

Den nya svenska socialtjänstlagen som träder i kraft vid årsskiftet ger kommunerna ett tydligare ansvar vad gäller spelmissbruk, eller hasardspelsyndrom som det egentligen heter. Det innebär att kraven blir högre på kommuner och landsting att erbjuda vård och stöd för personer som är drabbade av missbruk.

Många kommuner i Sverige har inte börjat förbereda för tillägget i den nya socialvårdslagen i tid och är nu inte är beredda på att hand om spelmissbrukarproblematiken. Det är förstås inte bra.

På Åland diskuteras också ansvarsfrågan. Social- och hälsominister Wille Valve säger i gårdagens Nya Åland att det finns en brist i den åländska lagstiftningen, ansvarsfrågan i spelmissbruksfall är inte tillräckligt tydlig.

Inte heller i den finska socialvårdslagen finns spelmissbruk omnämnt, trots att lagen nyligen togs i bruk. Åland har chansen att göra det bättre, och enligt minister Valve ska landskapsregeringen göra just det.

Det är bra.

Hur ansvarsfrågan om spelmissbruk skulle kunna utformas i den åländska socialvårdslagen som ska träda i kraft om 14 månader är dock inte fastslaget. Det är dock inte otänkbart att regeringen tittar på den svenska modellen, att kommunerna tar huvudansvaret.

Det ställer i så fall nya krav på kommunerna vad gäller resurser och kunskap eftersom behandlingsmetoderna för spel- och alkohol- eller narkotikamissbruk inte behöver se likadana ut. Det kan kräva ny kompetens och nya samarbeten.

Tredje sektorn har, som inom många andra områden, erfarenheter och kunskap som kan vara till stor nytta.

Bara det att frågan om spelmissbruk lyfts upp sänker förhoppningsvis tröskeln att söka hjälp innan det är för sent. Enligt Madeleine Tügel, beroenderådgivare som i tisdags föreläste på Paf:s konferens om ansvarsfullt spelande, är det vanligt att spelmissbrukare söker hjälp först när allt har kraschat.

På Åland har vi erfarenhet av vilka konsekvenser ett spelmissbruk kan medföra. Då gäller det för alla instanser att vara väl förberedda att möta och hjälpa personer med ett problematiskt spelande.

Att upptäcka, behandla och rehabilitera är olika områden som kräver att ansvarsfrågan är tydlig.