DELA
© Nya Åland

Bra att EU väcker debatt om våra spår på internet

EU-parlamentet och ministerrådet vill införa åldersgräns för användande av sociala medier.

Men det är inte den stora nyheten.
I veckan kom nyheten att EU-parlamentet och ministerrådet i EU vill införa en åldersgräns för sociala medier. Om användaren är under 16 år ska målsman ge tillåtelse till användandet av mediet. Nyheten blev stor på tidningssajter Europa runt. Internetjättar som Facebook, Twitter och Snapchat rustade med massiva lobbyinsatser för att stoppa förslaget.

Och mitt i allt försvann den verkligt stora nyheten i förslaget från Bryssel.

Förslaget från EU handlar bara i liten utsträckning om åldersgräns för barns användande av internettjänster. I stället är det datasäkerhet i stort som är huvudmålet när Unionen skriver sitt direktiv till medlemsländerna.

Nästan allt du gör på nätet registreras på ett eller annat sätt. Om du någon gång googlar för att se var man hyr en bil till semesterresan kommer annonser från biluthyrningsföretag att synas på sidan när du söker på Google nästa gång.

Om du klickar på en länk till en träningssajt som din kompis delat på Facebook, kommer det träningsrelaterade annonser i ditt fb-flöde.

De digitala spår du lämnar efter dig i internetvärlden samlas in, analyseras och säljs till annonsörer.

Det positiva med detta är att du får en miljö anpassad efter dina intressen.

Den negativa sidan är att du inte har någon som helst koll på vem som vet vad om dig.

Det är detta som EU nu vill råda bot på. De nya reglerna säger att företag inte får dela med sig (sälja) uppgifter om dig utan ditt direkta medgivande. I dag finns det på nästan varje hemsida en ruta som du ska klicka på där du ger ditt medgivande till sidan att de samlar information om dig, med så kallade cookies. Frågan är om EU-förslaget kommer att kräva ännu mer av företagen än så för att de ska kunna tjäna på dina besök.

EU kommer också att kräva att alla företag som handskas med stora mängder persondata måste ha en utsedd dataskyddschef.

Om internetföretagen inte lever upp till de nya reglerna kan de dömas till böter som grundar sig på procent av företagets globala omsättning. För jättar som Facebook och Google handlar det om miljarder euro.

Det nya direktivet är dock fortfarande ett par år bort innan det finns på riktigt, och man har förhandlat om det i tre år. Förslaget om att unga måste ha sina föräldrars tillåtelse att använda sociala medier kom till i sista stund, vilket upprört kritikerna som kallar det ogrundat.

Men att EU tar med det är bra, om inte annat för att det väcker debatten om ungas utsatthet på internet. Allt för många rapporter om mobbning, trakasserier och övergrepp mot unga har vi kunnat ta del av de senaste åren. Det är samhällets och vuxenvärldens skyldighet att göra något åt det problemet. Därför är EU:s initiativ bra.

Om förslaget sedan har någon inverkan på den överenskommelse som slöts i går i Tyskland, som säger att Facebook, Google och Twitter lovar att ta bort alla inlägg som innehåller hot och hat ska tas bort inom 24 timmar låter vi vara osagt.

Det är en bra överenskommelse, nättjänster och sociala medier ska inte vara en inkubator för extremism.