DELA
© Nya Åland

BP kanske har råd, men vad tänker världen göra nu?

I fredags läckte det inte ut någon olja från BPs kraschade oljekälla i Mexikanska golfen. Bums åkte kursen på BP-aktien upp med 10 procent.
Aktiemarknaden är cynisk. Men vad gör resten av världen för att stoppa liknande olyckor i framtiden?
När Exxon Valdes grundstötte utanför Alaska 1989 rann det ut 37.000 ton råolja. Det motsvarar 41.000 kubikmeter.
Katastrofen, som då betecknades som den värsta i sitt slag, tog livet av uppskattningsvis 250.000 sjöfåglar, 2.800 havsuttrar, 300 sälar, 250 vithövdade havsörnar och omkring 22 späckhuggare. Antalet laxar och andra fiskar som dog är omöjligt att beräkna, liksom även växter och alger. Detta enligt Wikipedia.

Hur mycket olja handlar det om nu?
När riggen exploderade den 20 april talades det först om 1.000 fat per dag. 1.000 fat är 157.000 liter. Det lät förskräckligt. Snabbt höjdes siffran till 5.000 fat per dygn, det ville BP hålla fast vid.
Men bedömare på olika håll landade så småningom på 60.000 fat per dygn. Och när man nu möjligen har lyckats få stopp på utsläppet i havet säger BP att man med den metod som nu testas skall kunna samla upp 80.000 fat per dygn. Man kanske vill ha en marginal, men vi behöver inte längre tvivla på att utsläppet har varit minst 60.000 fat i dygnet.
Hur mycket olja har havet fått ta emot?
Explosionen skedde den 20 april. En hätta placerades på källan den 4 juni. Då kunde man samla upp 25.000 fat i dygnet. Före det 45 dygn med 60.000 fat.
Om utsläppet nu är stoppat så har det gått 26 dygn med ett utsläpp på 35.000 fat per dygn (60.000 – 25.000). Det blir 3,6 miljoner fat. 1 fat (1 US barrel) är 159 liter. Vi är uppe i 572 miljoner liter, som är 572.000 kubikmeter. Fjorton Exxon Valdes-katastrofer på ett och samma ställe!

Vad innebär detta för miljön i och kring Mexikanska golfen? Hur långt sprider sig verkningarna? Vem har ansvaret för att den här sortens katastrofer kan hända?
Det här är inte en jordbävning eller ett vulkanutbrott, det här är åstadkommet av människor. Människor som är ute efter pengar, och som antagligen har tillräckligt med pengar för att köpa sig fria. Men hur ser livet ut om havet är tomt på fisk och stränderna tomma på turister? Går det att kompensera enbart med pengar?

Vad gör världens ledare? Det är inte bara i Mexikanska golfen det borras efter olja. Och ju dyrare oljan blir, dess mer lockar det att ta upp den också på platser som tidigare inte har kommit på fråga. Skall det vara tillåtet för vem som helst var som helst? Borde man inte kunna visa att man i alla lägen, också vid en explosion på en rigg, har läget under kontroll?
Att efteråt få höra att något inte hade kontrollerats eller att det var känt att ett backupsystem inte fungerade – vad säger det om ansvarskänslan? Skall bolag som sköter sig så överhuvudtaget få fortsätta med verksamheten?
Tydligen. Aktien stiger.

Är det någon som skäms, eller räcker det med att en vd byts ut och så är allt lugnt. Dyrt för all del, läckan har hittills kostat BP 3,5 miljarder dollar. Nu håller bolaget på att sätta upp en fond på 20 miljarder dollar för att betala ut kompensation till drabbade människor.
Men det kommer ju snabbt in nya oljemiljarder. BPs vinst för sista kvartalet i fjol var 4,3 miljarder dollar, vilket var sämre än väntat. Första kvartalet i år gav 6 miljarder.
Det man avsätter i kompensationsfonden motsvarar med andra ord vinsten för ett år. Tala om att komma billigt undan!

Harriet Tuominen

harriet.tuominen@nyan.ax