Bönder, hur mår ni?
Sommarens torka väger tungt på våra bönders axlar. Och ju djupare axlarna sjunker, desto svårare är det att rycka upp dem igen.
Därför är det nu fog för alla att fråga sin närmaste jordbrukare: Hur mår du?
Det bor en padda i mitt bröst
om inte jag stör paddan
kan jag
då jag gapar
höra den klucka långt därnere
Det här är inledningen till dikten Sågspån i hjärtat. Den är skriven av svenska bonden Per Wålstedt som gärna tar till penna och papper i traktorn för att beskriva livet och arbetet på landet. För att berätta om tankar och känslor. I sin poesi skriver han öppenhjärtigt om både det vackra och det fula. Han beskriver bitterhet, längtan, uppgivenhet, glädje och förtröstan.
Han svarar, fast ingen frågar.
En som däremot frågar är den amerikanska journalist en Debbie Weingarten. Hon sadlade för några år sedan om från deprimerad primärproducent till skribent för att kunna berätta om den utbredda psykiska ohälsan bland amerikanska bönder.
”Jag ville utforska vårt lands brinnande hyllning av bondelivet, där vi, trots det faktum att vi så desperat behöver jordbrukarna för vår överlevnad, ofta glömmer bort deras välmående”, skriver hon.
Trenderna är oroväckande. Globalt är självmordsstatistiken bland bönder hög. I USA ligger jordbrukarna i riskgruppen och det talas brett om en psykisk ohälsokris. Var fjärde dag tar en australisk bonde sitt liv, i Storbritannien en i veckan. I Frankrike drygt 600 varje år. I Indien har 300 000 jordbrukare eller gårdsarbetare begått självmord sedan 1995. I Finland visade en lyckoundersökning från 2016 att jordbrukarna känner sig olyckligare än tidigare.
Enligt psykologen Mike Rossman, som är specialiserad på jordbrukarhälsa, så finns det en teori om att bönder drivs en stark vilja att tillhandahålla samhället med ingredienserna för att upprätthålla liv och klamrar sig fast vid ägor och andra resurser som behövs för att göra det. Men när det inte går, så känner de en djup förtvivlan. På något vis har de svikit sitt kall. I teorin finns då alltså en paradox som gör gällande att samma driv som leder många bönder in på sin yrkesbana, är också det som driver bonden till självdestruktiva handlingar. Driv blir till skuld som blir till skam.
Att vara jordbrukare är ett stressigt yrke eftersom det till stor del hänger på krafter och omständigheter utanför människans kontroll. Bonden är underkastad vädrets nycker, något som blivit mer än tydligt den här krisartade sommaren. Man kan planera och anpassa bäst man man vill, men solstrålar och regndroppar kommer inte på beställning. Efter en sommar som denna är det många som står handfallna med torra åkrar och sinande förråd. Och sjunkande axlar.
Det är dock mer än dåliga skördar som påverkar bondens psykiska välmående negativt, visar studier. Andra viktiga faktorer är social isolering samt svårighet och ovillighet att söka hjälp.
”Tveka inte att ta kontakt”. Så står det på Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbunds hemsida under fliken ”välmående”. Det finns många resurser för den oroade, stressade och utmattade bonden. Stödpersonnätverk, kristelefoner och ekonomiska bidrag. SLC och medlemsförbunden ordnar även bland annat ”Må bra”-dagar, rehabiliteringskurser och utbildning för tidigt ingripande.
”Om krafterna tagit slut bör man söka hjälp så fort som möjligt”, skriver förbundet som verkar lagt i en hög växel när det kommer till att mota den psykiska ohälsan i grind.
Men när krafterna har tagit slut kan det vara svårt att ens be om eller uppsöka hjälp. Då kan det vara lättare att gräva ner sig i mer jobb, att ta mer lån, att le och låtsas som att allt är bra, okej eller hanterbart.
Inte alla har det i sig att svara. Fast ingen frågar. Då lämnar paddan i bröstet, att klucka allt högre. Tills den en dag kanske tystnar abrupt, och svaren med den.
Här bär vi alla ett ansvar, för alla våra medmänniskor – inte bara för bönder – att fråga. Så att svaren kan få ges utrymme och axlarna bli lite lättare.
Per Wålstedt skriver:
Nu reser sig en slagen hjälte och skakar av sig slask och dy.
Upp på vägen, med imma utefter rutorna kör vi vidare i väg över ny fallen blötsnö. Morgon gryr.
