DELA
© Nya Åland

Blir det verkligen bättre?

Allt fler kvinnor sitter på de högsta chefspositionerna.

Men när skattetoppen presenteras är snedvridningen fortfarande total.
Det blir faktiskt inte alltid bättre.

Allt färre kvinnor i Finland når den allra högsta inkomsttoppen. Av de 100 största skattebetalarna i Finland är 88 män. Bättre verkar det tyvärr inte bli.

Enligt chefredaktören för affärsmagasinet Forum, Torsten Fagerholm, har männens andel, med undantag av 2013, ökat varje år.

Det blir bättre med åren, tänker ni kanske. Men frågan är om det blir det. För bland de yngre verkar den förvridna könsfördelningen också hålla i sig.

När Yle plockade ut topp15-listan på de personer som tjänat mest under 2016 var elva män och tre kvinnor. En persons identitet hemlighölls eftersom hen är under 18 år.

På Åland är det också manstungt i lönetoppen. Av sammanlagt 500 ålänningar som förra året hade de högsta lönerna är endast 77 personer kvinnor, alltså drygt 15 procent.

Kontentan är att inget blir bättre per automatik. Det behövs ett systematiskt arbete för att det på allvar ska hända något. För en kvinna kan krossa glastaket, men historien skrivs om när flera följer efter henne, som president Tarja Halonen säger.

I sin krönika konstaterar Torsten Fagerholm att det finns flera anledningar; seglivade stereotyper, Finlands konservativa fördelning av familje- och vårdledigheten, och hemvårdsstödet som blir en kvinnofälla.

Dessutom saknas de kvinnliga förebilderna, konstaterar han, och slår fast att tidningen endast kommer lyfta fram kvinnor på pärmen under resten av året.

Om några dagar kan Åland få tre kvinnor på de högsta politiska posterna i landskapet. Går allt enligt planen väljs Gun-Mari Lindholm (MSÅ) till lagtingets talman, Katrin Sjögren (Lib) är lantråd och Camilla Gunell (S) vicelantråd. Dessutom leds den största oppositionsgruppen av Britt Lundberg (C) som och är Nordiska rådets sittande president. Alla från olika partier, ideologier och med olika ledarstil.

Staden, Saltvik, Lumparland, polisen och också Mariehamns församling leds av kvinnor.

Inom det offentliga saknas det inte förebilder.

På den privata sidan har det gått betydligt trögare. Men trots att männen dominerar har det faktiskt blivit bättre: Paf:s styrelseordförande Åsa Ceder och vice vd Johanna Backholm, Eriksson Capitals vice vd Rebecka Eriksson, Viking Lines vice vd Johanna Boijer-Svahnström, hotell Arkipelags vd Ann-Louise Djupsund, Visit Ålands vd Lotta Berner-Sjölund, Ab Lantbruk vd Nina Nyman-Johansson, Godby Shippings vice vd Eva Mikkola-Karlström eller Nya Ålands chefredaktör Anna Björkroos.

Ålands näringsliv har också tagit sitt ansvar. I flera år har de haft en lista på kvinnor i ledande position som kan tillfrågas när nya tjänster ska tillsättas. Dessutom finns ett nätverk för kvinnor i ledarpositioner.

Statistiken är otvetydig. Företag och organisationer med en jämställd könsfördelning går i regel bättre än företag och organisationer med skev könsfördelning. Att banka den här statistiken i huvudet på folk verkar ändå inte vara en särdeles framgångsrik metod. Det går fortfarande alltför långsamt.

De senaste veckorna har #metoo-kampanjen belyst de strukturella övergrepp som väldigt många av världens kvinnor på ett eller annat sätt råkar ut för åtminstone någon gång under livet. Exakt vilka de långsiktiga konsekvenserna av den globala kampanjen blir vet vi ännu inte. Men berättelserna från hela världen har lyckats med det som många tidigare misslyckats med. Att visa att det handlar om ett strukturellt fenomen, inte bara om enskilda fall.

De konkreta berättelserna från miljontals människor verkar vara en betydligt effektivare metod för att blottlägga problematiken. Det visar berättelsen styrka.

För att en berättelse ska slå igenom måste den inte vara negativ. Har du kvinnor du tycker att Nyan borde uppmärksamma? Hör av dig!