Behövs kommuner om de inte kan ge service?
Sottunga behöver hjälp. Finström behöver hjälp men får inte, dessutom ser Kökar ut att snart behöva hjälp. Det handlar om kommuner som inte har pengar till att sköta sina åtaganden.
Ålands och Finlands minsta kommun Sottunga går på knäna, mycket beroende på en åldrande befolkning som man själv inte har möjlighet att ta hand om utan köper äldreomsorg från De gamlas hem. Dessutom är en stor del av den arbetsföra befolkningen skriven i Mariehamn och betalar sin skatt dit. I budgeten finns inga medel för investeringar och inga möjligheter att bygga upp en buffert som möjliggör detta i framtiden berättar kommundirektör Christer von Essen till Nya Åland.
Nu vill kommunen ha hjälp av landskapet. Hellre bidrag än lån eftersom kommunen knappast hjälps av ett lån säger von Essen.
Sottunga är inte första kommunen i ekonomiska trångmål och knappast den sista.
Finström sökte om extra bidrag från landskapet i fjol och fick avslag på sin ansökan. Kökar har minus i budgeten och ser ingen ljusning inom de närmaste åren.
Det här väcker åter frågan om kommunernas vara eller inte vara. Om en kommun inte kan upprätthålla den basservice som man förutsätts upprätthålla är det ju ingen mening med att ha en kommun.
Det är inga oförutsedda utgifter som drabbat Sottunga, alla människor åldras och i en viss takt så det är ganska förutsägbart. Det finns en gräns hur mycket man kan dra in på skolan och vården innan servicen blir undermålig.
I dagsläget finns det en möjlighet för kommunerna att få ett särskilt understöd av landskapsregeringen. men stödet förutsätter att man lämnar in en plan på hur man inom några år med egna åtgärder får budgeten i balans igen. Det verkar Sottunga inte klara av. Hur det ser ut för Kökar får man ännu vänta och se. Förhandlingar pågår där också.
Orden ”se över kommunstrukturen” har använts flitigt bland politiker under de senaste fyra åren och nu när de ekonomiska realiteterna kommer emot är det dags att se över kommunstrukturen vare sig man vill behålla alla 16 kommuner eller slå ihop alla till en. En allt dyrare vård, skola och omsorg tär på kommunernas pengar. Kommunerna finns till för att ge sina invånare främst vård, skola omsorg. När kommunen inte klarar av det längre kan man fråga sig vilket berättigande det finns för en kommun.
Dock finns det ljuspunkter med små kommuner som det går allt bättre för. Kumlinge, Brändö och Geta har genom ökade skatteintäkter förbättrat sin ekonomi. Men vad ska man ha som modell? De kommuner det går bra för, eller de kommuner som sakta går mot en konkurs?
I den så kallade samhällsreformen som landskapsregeringen har skrivit in i sin budget kan lösningen finnas. Fortfarande är det inte helt klart vad regeringen avser med samhällsreformen, men det lär visa sig. Det blir en fråga för nästa regering eftersom tiden för den sittande regeringen inte räcker till.
Kommunstrukturen togs upp redan i samband med det förra lagtings- och kommunalvalet, men nu blir den en allt mer vägande fråga om partierna har koll på vad som händer på Åland. Frågan är också om partierna vågar ta ställning klart och tydligt. Det blir inte en enkel lösning, men besluten måste fattas. Värre saker har nog drabbat Åland än en kommunreform. Vad den sedan innebär är en helt annan sak.
