DELA

BBC- public services urmoder – under luppen

Hur ska public service-urmodern BBC se ut i framtiden? Efter ett utspel av den brittiska regeringen går debatten vild. Och det kan få återverkningar också i Norden.
BBC , världens största public service-företag och ett av de bästa broadcastingföretagen alla kategorier är under lupp när sändningstillståndet ska förnyas. Den konservativa regeringen vill nämligen genomlysa hela BBC:s verksamhet, utbud och finansiering.

Den brittiska kulturministern, John Whittingdale, radar upp ett antal punkter som nyckelfrågor för BBC:s framtid. De tre mest intressanta är att han vill se över licenssytemet och eventuellt ersätta det med en frivillig avgift, han tycker inte att BBC ska ägna sig åt att göra tv och radio åt ”allt och alla” och dessutom ska BBC inte konkurrera med kommersiell media.

Självfallet har detta utlöst en lavin av debattinlägg både från tyckare som håller med och de som chockat konstaterar att BBC måste bevaras då det är en allt för viktig del av det brittiska kulturarvet. Andra hoppar på ministern för hans uttalande om att tittarsiffror inte ska vara ledordet, och att BBC inte ska ägna sig åt program i stil med the Voice, ett talangprogram i Idol-stil.

Sett ur vårt perspektiv är debatten i Storbritannien högintressant. Både lokalt på Åland, inte minst genom denna sida, liksom både i Sverige och Finland har debatten om vad public service ska ägna sig åt förts under de senaste åren. När public service har utökat sitt område från att sända tv och radio till att i stor utsträckning också ägna sig åt textnyheter på hemsidorna har en ganska kraftig förändring av medielandskapet skett.

Vi som jobbar i kommersiellt drivna medieföretag har protesterat mot denna nya konkurrens som snedställer balansen, då det är svårt att konkurrera med ett skatte- eller licensfinansierat bolag.

Att den brittiska regeringen nu genomlyser just de frågor som också efterfrågats på den nordiska mediemarknaden är spännande, då både SVT, SR och Yle allt som oftast kopierar idéer, men främst strategier från det anrika brittiska public service-bolaget.

Också finasieringsfrågan är intressant. Ministern har planer för en frivillig licens, men också för att stänga BBC:s hemsida för de som inte betalar. Den lösningen har också funnits i debatten i Norden. Varför inte använda världens hårdaste betalvägg? Då skulle också förhållandet mellan de olika medieslagen bli mer rättvis.

Vad som till syvende og sidst Whittingdales initiativ kommer att leda till vet vi förstås inte. Det brukar vara svårt att få den enorma apparat som statens mediebolag är att röra sig speciellt snabbt, vilket ministern också konstaterar när han säger att det kommer att ta tid. Icke desto mindre är det viktigt både för förutsättningarna för pluralism på mediemarknaden och för public servicebolagen själva att de faktiskt omfamnar utveckling och förnyelse.

I både Finland och,i långt mycket högre, grad Sverige, får public service allt som oftast se sig omkört av kommersiell media när det gäller att snabbt sända från större nyhetshändelser. Inte sällan är det tidningshusen som är snabbfotade att få en sändning i luften.

Liksom när det gäller BBC är det viktigt att arbetet som sittande regering inlett, som ska precisera vad Ålands Radio och TV ska pyssla med i framtiden fortsätter också under nästa mandatperiod. Mediepolitiken har varit alldeles för eftersatt på Åland och det är dåligt att nuvarande regering inte lyckats prestera ett nytt mediepolitiskt program. Förhoppningen är att nästa prioriterar detta område.

Frågan är om man kommer att välja att köra på i samma spår, eller om man på allvar vågar ifrågasätta det sätt som public service arbetar på, inse att medielandskapet i grunden förändras och tänka nytt.

Hoppas det.