DELA

Avsättning kräver väl grundade motiveringar

För två år sedan höll Högsta förvaltningsdomstolen med landskapsregeringen om att interna revisorn kunde tillrättavisas.
Men att avsätta honom var att gå för långt. Eller så var beslutet illa motiverat.
Det är inget plus i kanten för landskapsregeringen att Högsta förvaltningsdomstolen upphäver avsättningen av interna revisorn Leif Holländer.
Även om uppsägningar kan vara svåra att hantera korrekt också för erfarna arbetsgivare så borde landskapsregeringen ha expertis nog att klara av en sådan åtgärd. Förutsatt att det finns en välgrundad orsak. Finns inte det så kan man lika bra låta bli att anstränga sig.

Det har varit allmänt bekant att stämningen på revisionsbyrån inte var den bästa. Holländer och hans chef Agneta Mannberg-Jansson drog inte jämt. Holländer gjorde inte som hon ville och lade sig i saker som han inte hade att göra med. Det hela slutade med att han som straff stängdes av från jobbet på en månad. Det här var för nästan exakt 3 år sedan.
Den gången gick Hfd på landskapsregeringens linje när Holländer besvärade sig.
Stämningen blev tydligen inte bättre av en månads avstängning, vilket kanske inte är helt överraskande. Efter en ny runda genom alla instanser beslutar man att avsätta Holländer, han måste alltså gå med omedelbar verkan. Det var för ett år sedan.
Nu säger Hfd att det beslutet strider mot lagen.

Hfd har tagit till sig att Holländer inte har agerat som han borde mot sin chef – han har bland annat fört anteckningar som han har vidarebefordrat tillsammans med negativa uppgifter till landskapsregeringen – och inte har underordnat sig hennes arbetsledning.
Men det framgår ingenstans att Holländer allvarligt skulle ha försummat sina åligganden!
Så länge man sköter jobbet någorlunda tillfredsställande behöver man med andra ord inte vara världens trevligaste för att gå säker för uppsägning.
Hur kommer det sig att landskapsregeringen inte visste det?

Här finns två möjligheter.
Antingen trodde man att det räckte med att Holländer var fortsatt svår att ha att göra med efter avstängningen för att han skulle kunna avsättas. Högsta förvaltningsdomstolen hade ju godkänt avstängningen tidigare.
Eller så ville man, av hänsyn till de inblandade, inte gå in på detaljer utan höll sig mer allmänt till att det var problem.
Om man vill bli av med någon, som själv inte vill, då går det inte att vara hänsynsfull. Då är det klarspråk som gäller. Men det förutsätter att det finns något att basera klarspråket på.

Och vad händer nu? Kan en som blivit uppsagd återgå till jobbet om uppsägningen visar sig vara olaglig?
Oftast inte. Relationerna brukar efter en sådan process vara så pass infekterade, att ingendera parten känner för fortsatt samarbete. Det vanliga är att den som sagts upp olagligt tilldöms ett skadestånd i form av lön för ett halvt år, ett år, två år.
Men i det här fallet säger Leif Holländer att han vill tillbaka. Vad säger arbetsgivaren? Det låter åtminstone inte som ett omedelbart nej.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax