DELA
© Nya Åland

Att tycka olika är inte fel

Lantrådet har hamnat i en kritikstorm för att hon uttryckt en annan politisk åsikt än sina företrädare.
Efter lantrådet Camilla Gunells uttalande i Ålands radio, där hon menade att man måste prioritera mellan frågorna som landskapsregeringen trycker på om hos regeringen i Helsingfors och EU, har en veritabel flod av kritik brutit ut.
Kärnan i kritiken är att lantrådet har fräckheten att ändra den politiska inriktning som tidigare regeringar lagt. Jisses, tänka sig att en politiker kan ha en annan uppfattning än sina företrädare i andra partier.

Kollega Lampi menar i tidningen Åland att allt arbete som gjorts under årens lopp kan vara förgäves om EU-kommissionen får nys om att lantrådet hyser samma inställning som kommissionen i jaktfrågan. Jag var, fram till den ledaren, övertygad om att Lampi tyckte om det demokratiska systemet där olika åsikter ställs inför folkviljan i allmänna val. Sedan får det vinnande alternativet forma politiken utifrån det mandat man vunnit hos folket.
Men så ska det tydligen inte fungera på Åland. Lampi skriver: ”Men samma stund som hon klev i lantrådsskorna blev allt mer komplicerat. Hon företräder nu inte bara sig själv eller sitt parti, utan även regeringen och Åland.”
Det har redaktörn förstås helt rätt i. Men ska det innebära att en Camilla Gunell ska lägga sin egen politiska agenda, den som gav henne överlägset flest röster i valet i höstas och den som gjorde att lagtinget utsåg henne till lantråd, åt sidan?

Att Gunell menar att det finns viktigare frågor än de om att försvara vårjakten och snuset må vara fel i vissas ögon, men att döma ut henne som den som i praktiken kommer att sänka självstyrelsen är väl magstarkt.
I hårt pressade ekonomiska tidevarv gör lantrådet förstås helt rätt när hon vill koncentrera regeringens insatser till de viktigaste områdena. Gunell räknar själv i tidningen Åland upp avräkningsbelopp, stöd till vindkraft och ramlagen för självstyrelsen som områden som behöver uppmärksamhet.
Att i tider då dessa stora, rent av ödesfrågor, för Åland står på dagordningen är det fullt rimligt att vårjakten – hur traditionsrik den än må vara – får maka på sig. Det är också fullt rimligt att tro att en kortare och precisare kravlista från landskapet Åland har lättare att få gehör hos regeringen Katainen än en lista som mer är av karaktären ”allt åt Åland alltid”.
Tydlighet har alltid varit det bästa ledarskapet. Så kommer det också att vara gentemot Helsingfors.

Jonas Bladh

jonas.bladh@nyan.ax