DELA

Att tiga är så långt från guld vi kan komma

Vågar folk på Åland inte längre prata öppet med varann av rädsla för att ha med Ålands framtid att göra? Eller fansen.
– För man vet ju inte vem som hör dit, säger en mycket samhällsintresserad läsare.
– Var får Ålands framtid sina pengar, hur har partiet råd att annonsera så stort, undrade läsaren efter att ha sett partiets fyrsidiga annons i tidningen Åland nyligen. Samma dag som tidningen stort slog upp att förrförra chefredaktören kandiderar för just det partiet.
Läsaren kom till att annonsen kanske inte hade varit så dyrt. Inte för just det partiet.
– Men om tidningen Åland är deras partitidning, så säg det då, tyckte läsaren och tillade ett ”tänk om vi i dag hade en entidningssituation och bara en åsikt skulle komma fram”.

Att det finns en nära koppling mellan partiet och tidningen Åland bör vara uppenbart för de flesta. Att man inte säger det officiellt kan ha många orsaker. Och en annons är fortfarande en annons även om priset kanske inte har varit så högt. Också Nya Åland publicerar annonser och ger mängdrabatt.
Mer oroväckande är samma läsares uppfattning att samhället håller på att tystna. Att folk inte vågar tala öppet av rädsla för att göra sig till ovän med någon. Man vet ju plötsligt inte vem som hör vart.
Oroväckande på två sätt. Dels är det bekymmersamt om folk är så måna om att vara varandra till lags att de inte vill säga något som går emot en annans åsikt. Eller om de är så rädda för att bli utfrusna, få karriärstegen kapad eller något annat.
I en sådan situation är det oftast den åsikt som är mest aggressiv som vinner i det korta perspektivet. Man hoppas innerligt att de mer toleranta drar det längsta strået på sikt.

Men det finns en annan tystnad som är värre.
Ålands framtid anser att Åland förfinskas. Men säger samtidigt att man inget har emot Finland, man rentav beundrar Finland i olika sammanhang. Det är inte de finskspråkiga på Åland som är ett problem, har man också sagt.
Men hur ser vulgärpropagandan ut?
När ett parti går ut och säger att Åland går under om Åland finns kvar som en del av Finland, att Finland motarbetar allt som är bra för Åland, att Finland sviker sina löften till Åland och att finska språket är ett direkt hot mot Ålands svenskhet så öppnar man slussarna och någonstans ur underjorden forsar det fram ett i det närmaste hatiskt förakt för allt som är finskt. Fullständigt onyanserat. Varifrån kommer det?
Månne inte från ett mångårigt innötande av påståendena ovan.
När partierna samtidigt försöker övertrumfa varann i enspråkighet så får de här onyanserade och föga intellektuella tankegångarna indirekt stöd.

Tystnaden, den farliga tystnaden, kommer från dem som inte säger emot. Som helt säkert inte håller med, men som av hänsyn till allt möjligt inte säger ifrån. För man kan tappa en röst här eller en där.
Att man får igen de rösterna på annat håll vågar man uppenbarligen inte tro på. En efter en går på propagandan att alla ålänningar tycker illa om allt som kommer österifrån. Och så tror man att man är ensam om att tycka annorlunda och vågar inte säga det högt.
Det låter förskräckligt, men vi är ju bara människor.
Det man kan undra över är hur alla de ålänningar mår, som har rötter och nära kontakter på rikssidan. Om man dessutom har finska som modersmål så måste man rimligen känna sig både sårad och betraktad som mindre värd när språkdebatten går het.

Läsaren som hörde av sig tyckte stämningen på Åland börjar närma sig den som rådde i Tyskland när Hitler tog makten. Så illa kan det inte vara. De hätska åsikterna framförs oftast anonymt, vilket betyder att man inte behöver ta dem på så stort allvar. Den som inte vågar stå för sin åsikt är inte så mycket att räkna med.
Men om de som tycker annorlunda inte heller vågar stå för det, eller vill, så får vi snabbt en snedvridning av debatten och då kan det bli riktigt otrevligt. En tudelning av samhället med ärkeålänningar på den ena sidan och finlandsvänner på den andra lär ingen av oss vilja se. Men om man anstränger sig så går den säkert att provocera fram.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax