DELA
© Nya Åland
Foto: Jonas Edsvik

Att sitta stilla är en dyr affär

En stillasittande befolkning är kostsamt för samhället.

Därför är det oerhört viktigt att fortsätta satsningar på att främja motion, speciellt bland unga.
Mellan 3,2 och 7 miljarder euro. Så mycket kostar den inaktiva livsstilen finska staten varje år. Enligt UKK-institutet som har gjort studien handlar det bland annat om cirka 600 miljoner euro extra i direkta sjukvårdskostnader, inkomstskatteförluster på mellan 1,4–2,8 miljarder och merkostnader för den åldrande befolkningens hem- och institutionsvård på 150 miljoner euro.

Även om de mest försiktiga parametrarna används av UKK understiger kostnaden inte 3,2 miljarder euro per år för Finland.

Det är bekymmersam läsning.

Det är lätt att undvika motion i dag. Allt mer av vår tid upptas av skärmar vilket gör att vi behöver förflytta oss mindre för att interagera med andra. Även fritidsintressen som utgår från stillasittande växer i takt med den digitala utvecklingen vilket gör att vi sitter stilla allt mer både på jobbet, i skolan och på fritiden.

Det är helt enkelt bekvämt att sitta stilla, även om det i slutändan blir kontraproduktivt.

Enligt institutets prognoser förväntas kostnaderna stiga med 29 procent till år 2030 jämfört med 2014. Till år 2040 förväntas kostnaderna stiga med hela 58 procent jämfört med 2014. Den demografiska utvecklingen är en betydande faktor. I takt med att medelåldern i samhället stiger följer också större krav på sjuk- och äldrevård. Men fysisk aktivitet bidrar till att bromsa även en sådan utveckling.

Regelbunden fysisk aktivitet kan bland annat minska risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar, minska känsligheten för insulin och minska stresshormonerna i kroppen. Just dessa tre orsaker till ohälsa är problemområden i Finland. Enligt världshälsoorganisationen WHO:s sammanställning är den vanligaste dödsorsaken i Finland hjärt- och kärlsjukdomar, drygt 11 procent av alla finländska dödsfall.

Vi vet också att unga som idrottar med större sannolikhet fortsätter röra på sig senare i livet vilket får positiva effekter. Utvecklingen är givetvis densamma i motsatt riktning. Om andelen unga som inte rör på sig växer är sannolikheten att de inte heller kommer att börja röra på sig större.

På Åland finns en stark tradition av motion och idrott. Vi har ett rikt föreningsliv och goda faciliteter för många olika sporter vilket skapar ett stort utbud för den som vill idrotta inom någon förening. Det finns också många arbetsplatser som subventionerar hälsofrämjande aktiviteter.

Men det är ändå viktigt att poängtera att idrott och motion inte bara är bra för individen utan även för samhället. Det finns också en poäng i att försöka mäta eller uppskatta samhällsnyttan av goda förutsättningar för motion så att beslutsfattare i både landskap och kommuner ser vilka inbesparingar som kan göras på sikt.

Motion handlar inte heller bara om idrotter som ordnas av föreningar, utan även att möjliggöra en aktiv vardag. Rimliga boknings- och inträdesavgifter till idrottsanläggningar, satsningar på cykelvägar och motionsspår och att lägga grunden för fortsatt rörelse inom skolan främjar också folkhälsan på lång sikt.

Kanske är det dags för det offentliga Åland att ta efter företagstrenden med en träningstimme i veckan på arbetstid?

Klart är i alla fall att investeringar i motion och rörelse är investeringar i framtiden. På riktigt.