Att lyfta i flock ger synlighet och styrka
Nya Åland upplåter varje måndag i sommar ledarsidan åt en politiker eller annan opinionsbildare för att skriva om Samhällsservicereformen. I dag: lantrådet Camilla Gunell.
Kan vi på Åland jobba bättre tillsammans? Kan vi jobba tillsammans över gränserna i syfte att förbättra service, ekonomi, rättsäkerhet och kompetens?
När landskapsregeringen bildades svarade vi ja på den frågan. Inte bara för att det är sympatiskt. Det är nödvändigt. Det föds årligen 250-300 barn på Åland, 400 personer går i pension. Det säger allt om framtida försörjningsansvar. Vi behöver fortsatt inflyttning. Hittills har inflyttningsströmmen varit positiv och måste så förbli. Åland ska vara en ort som lockar med attraktivt boende, intressanta jobb och hög kvalitet i den offentliga servicens tjänster, särskilt skola och barnomsorg.
För att långsiktigt utveckla den offentliga servicen på Åland, inom landskapet och kommunerna, behöver vi se över vår nuvarande organisation. Totalt sett satsar vi en halv miljard per år på service till 28 500 medborgare. Jag är övertygad om att vi kan använda pengarna mer effektivt. Endast inom den kommunala sektorn finns 110 beslutande organ och 1.600 anställda. Därtill kommer landskapets alla verksamheter. Vi har nu jobbat med hur denna helhet kan förändras sedan regeringen bildades och 2014 sjösätts flera av dessa förändringsarbeten.
Landskapsregeringen har sedan starten av samhällsservicereformen fokuserat på servicen framom kommunstruktur och kommunernas antal. I fokus står den offentliga servicen och hur den gemensamt produceras på ett så optimalt sätt som möjligt för ålänningarna.
Ålänningarna förefaller öppna för förändringar och inser småskalighetens för- och nackdelar.
Litenhetens fördelar är tryggheten och närheten till beslutsfattarna. Kommunen är för många en trygghetsskapande tillhandahållare av närservice som man känner att man kan påverka. Det lilla sammanhanget bidrar också till engagemang och vilja att utveckla sin hemby, hembygd eller stadsdel. Det finns ett värde i detta engagemang som inte går att prissätta och som därför måste vårdas och uppskattas.
Svagheten är att skapa tillräcklig skattekraft som gör att primärkommunerna kan ansvara och leverera service i enlighet med lagarna. Därför är samordning viktig inom de områden där man bör åstadkomma ökad likvärdighet, garantera individernas integritet och rättsskydd. Dagens ålänningar vill heller inte ha gränser som begränsar deras valfrihet exempel gällande barnomsorg och skola utan vill ha ett så smidigt vardagsliv som möjligt. Målet i reformarbetet måste därför vara en kombination som tar tillvara småskalighetens fördelar, men hittar vägar för en mer ekonomiskt bärkraftig organisation.
Ett av arbetets högt prioriterade projekt är att skapa en gemensam regional utvecklingsplan för hela Åland. Detta innebär att samhället måste markplanera mera på ett övergripande plan som tar hänsyn till energiförsörjning, vindkraft, turism, företagsetableringar, boende samt, vilket EU kräver, havs- och strandplanering. I projektet, som också kopplas till hållbarhetstänkandet och Tillväxtrådets arbete, bör finnas en övergripande planering av kommunikationer, infrastruktur, kollektivtrafik, servicecentra och tillgänglighet. För att lyfta Åland ekonomiskt och tillväxtmässigt är det dags för en ny giv, The New Deal, som drygt 100 år efter depressionsåren i USA måste vara den nya gröna given, The New Green Deal. Principen om en hållbar utveckling måste leda tänkande kring tillväxtfrågorna. Skärgårdens särskilda belägenhet måste tas i särskilt beaktande för att vara levande bygder hela året om.
Utmaningen är att vi beslutsfattare har förmåga att se helheten, det gemensamma bästa framom enskilda intressen. För att kunna se samhället som en helhet krävs mognad samt ett generöst och solidariskt förhållningssätt. En gemensam regional tillväxt- och utvecklingsplan skulle klargöra hur beroende vi alla är av varandra och hur viktigt det är att vi ålänningar tillsammans stärker gemenskapen och sammanhållningen i samhället. För att vara konkurrenskraftiga och attraktiva för inflyttning bör vi profilera oss gemensamt och lyfta fram vårt samhälles styrkor och fördelar i konkurrens med närregionerna – inte i intern konkurrens med varandra.
Åland kan söka inspiration och modeller i de kringliggande regioner, men måste söka sina egna svar och sin egen, för vårt samhälle och för självstyrelsen, bäst lämpade modell. Det gör vi nu.
Åland ska lyfta i flock. Då syns vi. Då märks vi. Då är vi som starkast. Och vi lyfter i alla väder.
Camilla Gunell (S)
Lantråd
