DELA
© Nya Åland

Arvsskattereform kan fällas av skatteexperter

Små arv skulle bli skattefria. Och generationsväxling inom företag inklusive jordbruk likaså. Det kom man överens om i regeringsförhandlingarna nyligen. Men det kanske inte blir så.
Som Nya Åland kunde berätta i går börjar skatteexperter höja varnande fingrar. Folk kommer inte att acceptera att några tusen av de rikaste familjerna befrias från en skatt som vanliga löntagare skall betala, skriver en professor vid handelshögskolan i Helsingfors.
Och inte bara det. Om företag kan ges i arv skattefritt så kommer folk att föra över privat egendom på företaget för att komma undan skatt. Säger skatteexperterna. Av någon anledning är det inte svårt att tro dem på den punkten.

Betyder detta med andra ord att det inte blir någon arvsskattereform?
Centern och samlingspartiet, de två som har största intresset att skattebefria företag som går i arv, kanske inte vill ha resten av reformen om de inte får hela. Resten av reformen är den del som berör alla vanliga medborgare.
Tanken under förhandlingarna var att samtliga arv under 20.000–30.000 euro, summan slogs inte fast definitivt, skulle befrias från skatt. I dag ligger gränsen för skattefrihet i trakten av 3.000 euro. Den reformen behövs.
Tag som exempel att den ena maken dör, den andra bor kvar i parets gemensamma bostad. Barnen ärver, men varken kan eller vill flytta ut sin gamla mamma eller pappa ur bostaden. Trots det krävs de på arvsskatt.
I det här fallet kunde man naturligtvis ändra lagen så att staten kräver ut skatt först den dag barnen verkligen får tillgång till sitt arv. Men varför inte lika gärna höja summan så att det inte går skatt på arvet.
Man kan tänka sig ett annat fall, där den som ärver en bostad/ fastighet, kanske sitt barndomshem, inte har råd att behålla arvet. Man kan tvingas sälja bostaden för att få pengar till skatten. Eller ta lån. Man skall vara stadd vid kassa för att ha råd att ärva.

Så varför inte slopa arvsskatten helt? Det handlar ju om att beskatta redan beskattade pengar, säger de som vill ha bort den.
För det första så handlar det om en hel del pengar. 400 miljoner, kanske uppåt 500 miljoner euro per år. Det förslag regeringspartierna enades om skulle ha inneburit en sänkning med 160–170 miljoner under hela fyraårsperioden. 150 miljoner skulle staten tappa på att gränsen för beskattningsbara arv och gåvor höjs. Att skattebefria generationsväxlingen skulle enligt samma beräkningar kosta bara 15 miljoner euro. De här summorna finns alltså i regeringsprogrammet.
Behöver Finlands folk avundas några företagare och jord- och skogsbrukare som vill föra över företaget på något eller flera av sina barn? 15 miljoner på fyra år är inte mycket. Om man kan underlätta generationsväxlingen utan alltför stora och dyra kontrollfunktioner så borde landet stå ut med det. Men då skall syftet vara att produktionen kan fortsätta, att sysselsättningen bibehålls eller helst förbättras.
Att arvsskatten skulle slå fel för att den handlar om beskattning av redan beskattade tillgångar är inte alls så säkert, nämligen. Det finns tillgångar som ökar markant i värde utan att det betalas skatt att tala om. Värdet kan påverkas av utvecklingen i världen likaväl som av utvecklingen i det lilla lokalsamhället.
Någon kanske äger mark intill en tätort, mark som från att ha varit beten och impediment plötsligt värderas som tomtmark. Värdestegringen är samhällets förtjänst, inte ägarens. Något som skatteexperterna också har pekat på.
Skall då ägaren få ge denna värdestegring, som alla skattebetalare gemensamt har medverkat till, ograverad i arv till sina barn?
De flesta vill ha ett så rättvist system som möjligt. Rättvisan kan se litet olika ut beroende på ur vems synvinkel man granskar frågan, men om man höjer den nedre gränsen för arvsskatt för alla så är det åtminstone inte orättvist.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax