DELA
Foto: Jonas Edsvik

Arbetsdrygt år väntar landskapsregeringen

Hoppas landskapsregeringen pustat ut under julhelgen. 2017 är redan fullspäckat med stora utmaningar.

Några av dem stavas: sparåtgärder, självstyrelselagsreformen, skatter, social- och hälsovårdsreformen och svenskan.
Den gångna julledigheten var så kort den kan bli. Men landskapsregeringen har förhoppningsvis laddat batterierna efter ett utmanade 2016. För även om ett tungt år ligger bakom finns det ingenting som tyder på att 2017 blir enklare. Snarare tvärtom.

På hemmaplan verkar två frågor bli dominerande. Den nya kommunstrukturen lära fortsätta väcka debatt, men eftersom landskapsregeringen är relativt enig blir den knappast ett stort stridsäpple även om oppositionen säkert har mycket att invända. I nuläget verkar det mest sannolika alternativet vara en ny kommunkarta med tre eller fyra kommuner.

Den andra frågan är svårare; hur landskapsregeringen ska klara av sina egna sparkrav? Den senaste budgeten löste man relativt enkelt, även om nedläggningen av demensavdelningen var svår. Men landskapsregeringens uttalade målsättning är att ännu spara 14 miljoner euro under den pågående mandatperioden. Hur de nedskärningarna ska genomföras är ännu oklart. Men ska de lyckas så behöver man fortsätta spara i samma takt som hittills. Är Socialdemokraterna beredda att skära så mycket som finansministern kräver eller är finansministern beredd att lätta på sparkraven.

Den största enskilda frågan är redan nu revideringen av den nya självstyrelselagen. Nu är det bara fyra månader kvar tills Ålandskommittén med president Tarja Halonen i spetsen ska lämna in ett förslag på ny självstyrelselag till statsrådet. En av Ålandskommitténs viktigaste uppgifter är att föreslå åtgärder som utvecklar autonomins ekonomiska självstyrelse. I praktiken handlar det om Åland ska få ta över beskattningsbehörigheten. Frågan blev brinnande aktuell i och med att vårdreformen undergräver självstyrelsen. En av de föreslagna lösningarna har varit att Åland ska ta över förvärvsbeskattningen. Om det blir så är för tidigt att säga och skattepolitik är ett av de svåraste områdena. Men det historiska skedet öppnar också upp möjligheter att stärka självstyrelsen genom att ge den mera ekonomisk makt.

Samtliga lagtingspartier verkar vara överens om att Åland ska få ta över beskattningsbehörigheten. Men näringslivet på Åland har tidigare varit skeptiskt inställt eftersom man inte litat på att de åländska makthavarna klarar av att handskas med skatteinstrumentet tillräckligt varsamt. Här finns fortfarande mycket att göra också på hemmaplan.

Regeringen Sipilä har, trots vackra ord, försämrat finlandssvenskarnas möjligheter till service på sitt modersmål. Det är allvarligt ur åländsk synvinkel.

Det mest svenskfientliga partiet i regeringen, Sannfinländarna, är mycket pressade av dåliga opinionssiffror. Ordförande Timo Soini är på väg ut och då blir det ett ordförandeval. Splittringen inom partiet är stor och de hugade kandidaterna är många. De högerextrema krafterna som Soini tillåtit inom partiet, till exempelvis Jussi Halla-aho, vädrar morgonluft och flyttar fram sina positioner. Föraktet mot Åland och svenskan är en av de få saker som förenar de flesta Sannfinländare.

Det var Försvarsminister Jussi Niinistös Ålandsutspel i höstas ett exempel på precis som Leena Meris stoltserande med att klumpsumman inte höjs eller och Sebastian Tynkkynens piskvideo. Räkna med fler provokationer mot svenskan och Åland både före och efter att partiordförandekampen är över. Det kan landskapsregeringen förstås inte påverka, men man behöver ha en strategi för hur man bemöter potentiella påhopp.