DELA
© Nya Åland

Är språket fortfarande hett i valkampanjen

Minns någon den språkpolitiska debatten i lagtinget i våras när man trodde att landskapsregeringen skulle spricka? Hur ser det ut i dag med två månader till valet?
”I ett självständigt Åland skrivs svenska som enda samhällsbärande språk in i konstitutionen.” Så skriver Ålands framtid i sitt valprogram.
Jaha. Vad skulle man annars skriva in för språk? Försöker någon slå in öppna dörrar eller tror man att någon annan skulle få för sig att skriva in något annat språk. För den händelse att Åland blir självständigt, vilket än så länge verkar något utopiskt.
Vi kan åtminstone vara säkra på att så länge Åland har sin självstyrelse så är det svenska som gäller.

När debatten gick het i vintras/våras sades det att språket skulle bli en valfråga. Lantrådet Roger Nordlund (c) förklarade då att ”den här frågan kommer att leva kvar under nästa lagtingsval” och han var osäker på om han ville ha med socialdemokraterna i regeringen efter valet.
Det här var efter att kulturminister Camilla Gunell (s) hade förklarat varför hon gick emot delar av ett kommittébetänkande om språkpolitiken, en kommitté som leddes av Nordlund.
Det hela lugnade ner sig på den fronten, åtminstone utåt. Men istället fick centern skäll av de små i oppositionen för att agera för lamt i språkfrågan.

Liberalerna kom i början av sommaren med sitt utspel om att lindra kraven för näringsrätt. Om man kräver att verksamheten skall ske på svenska så är risken stor att man stänger ute intressanta utländska företag, ansåg partiet, som kunde nöja sig med att verksamheten på Åland sker på svenska.
De obundna var upprörda över att det inom det privata näringslivet på Åland ställs krav på kunskaper i finska. Det gör det svårt för ungdomar att flytta hem efter slutförda studier i Sverige, sade man.
Och nu är Ålands framtid och lantrådet i luven på varann vad gäller finskans ställning på ett självständigt Åland. Lantrådet hävdar att finskan som minoritetsspråk får en starkare ställning än i dag. (Åf) bestrider detta.

Det finns alltså en hel del att diskutera på språksidan. Och med kännedom om hur känslig språkfrågan är för många så kan man anta att debatten går het. Än en gång.
Det man så här med ett kort perspektiv på årets debatt fångar in är Gunilla Sanders, hon som satte ihop vitboken om svenskans ställning på Åland för landskapsregeringen. Nu ställer hon upp i valet för Ålands framtid.
Var det för att framställningen var väl hårt vinklad åt det hållet som Gunell tog visst avstånd från arbetet? Eller gled Sanders över till (Åf) efter att ha sett hur illa ställt det är med svenskan på Åland? Åtminstone enligt henne illa ställt.

Debatten inför valet har inte kommit igång än, även om det rör på sig litet mer än inför riksdagsvalet.
Eftersom det är kommunalval och lagtingsval samtidigt så kan man vänta sig att också kommunernas framtid kommer upp. Skall de bli färre? Eller skall man samarbeta mer och lämpa över mer på landskapet?
Vad handlar om pengar i en eventuell kommunreform och vad handlar om invånarnas rättsskydd? För att hårdra frågan, blir det billigare med en kommundirektör än med 16? Blir socialvården mer lika för alla om enheterna som bedömer de enskilda fallen är större och har mer att jämföra med?
Man skulle vara benägen att svara ja på bägge frågorna, men det är alltid klokt att höra motargumenten först. Då kanske man blir ännu mer övertygad om att man är på rätt spår.
Och så kanske hela debatten mynnar ut i att göra om landskapsandelssystemet ännu en gång.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax