Är 16-åringar redo för att rösta i kommunalval?
Landskapsregeringen presenterar i höst ett förslag om att sänka rösträttsåldern till 16 år i kommunalval och rådgivande kommunala omröstningar.
Majoriteten i Nya Ålands pejling vill behålla den nuvarande åldersgränsen.
De vanligaste argumenten för att behålla 18-årsgränsen är att 16-åringar inte enligt nuvarande system är valbara, de skulle alltså få rösta i ett val de inte kan ställa upp i.
Andra argument är att konsekvenstänkandet är fullt utvecklat först vid 25-års ålder, ungdomar utan erfarenhet av egen försörjning och att klara sig på egen hand har svårare att ta till sig kommunens utmaningar. De har inte alla verktyg för kritisk analys och riskerar i större utsträckning att falla för populismens enkla lösningar.
Elevråden i Godby och Kyrkby högstadieskolor vill behålla 18-årsgränsen.
Snittåldern för förstagångsväljare är i dag högre än 18 år, eftersom kommunalvalen hålls med fyra års mellanrum. Enligt den svenska demokratiutredningen, som föreslår en sänkning, är snittåldern för förstagångsväljare i Sverige drygt 20 år. En sänkning av rösträttsåldern skulle sänka medelåldern till cirka 18 år i Sverige.
Det skiljer knappast mycket på Åland.
Det finns historiska bevis för att rösträtten inte behöver ha en statisk åldersgräns. Greklands tidiga demokrati inkluderade alla fria män, fram till 1944 var åldersgränsen 24 år, kvinnor fick inte rösträtt förrän 1906 i Finland (ett föregångsland) och bland annat Österrike har i dag 16 års åldersgräns.
Historiskt sett har demokratin alltså inkluderat flera grupper ju längre den utvecklat sig.
Enligt Patrik Lindenfors, som forskar i kulturell evolution vid Stockholms Universitet, har nästa generation alltid högre IQ än föregående generation, den så kallade Flynn-effekten. Det borde alltså tala för att 16-åringarna i dag är de smartaste 16-åringarna som någonsin levt.
Att Godby och Kyrkby elevråd förhåller sig skeptiska till en sänkt åldergräns kan även tolkas som ett sundhetstecken. De inser hur svårt det är att ta ställning i ett val och anser sig inte vara redo för en så svår uppgift. En sådan analytisk förmåga tyder på mogenhet.
Elevrådens synpunkter ska givetvis tas på allvar. Men det handlar om demokratisk skolning och om att ge de nya röstberättigade medborgarna verktyg att kritiskt analysera argument. Detta gäller oavsett ålder.
En sänkt rösträttsålder skulle också öka delen av befolkningen som får delta i val innan studier på annan ort lockar bort dem från Åland.
I förra kommunalvalet var medelåldern för kandidaterna 48,4 år. Totalt utgjorde ålderskategorin 19-29 år 3 655 personer, 9,4 procent av alla röstberättigade ålänningar. Enligt Åsub fanns en differens på -12,1 procent om man ser till antalet inröstade kandidater och de som röstade i den ålderskategorin. Det finns alltså redan ett underskott på unga i politiken även om samhället tillhör dem lika mycket som alla andra och de kan erbjuda andra perspektiv.
I dag får myndiga personer som fyllt 18 år rösta i val, men 18 är ingen absolut samhällelig gräns. Vid 15 år blir man straffmyndig och får köra moped, även mopedbil, men man får inte adoptera förrän man är 25.
Att sänka rösträttsåldern i kommunalval är en viktig fråga som inte ska behandlas lättvindigt, men det är en intressant tanke.
