DELA
Foto: Illustration: Tomas Enqvist

Användarna riskerar att förlora makten

Tänk om våra vattenleverantörer skulle börja ta extra betalt för ett bättre vattentryck i duschen?

Det är just nu risken med utvecklingen på internet.
Avskaffandet av nätneutraliteten kan rita om spelplanen för hur internet fungerar och hur nya aktörer ska kunna verka på nätet.

I korthet går nätneutraliteten ut på att all trafik ska behandlas lika på nätet. Har du köpt en mängd data att använda på internet, vilket de flesta av oss har i till exempel våra mobiltelefoner, ska du på lika villkor kunna besöka de hemsidor du vill, förutsatt att innehållet inte strider mot lagen. Oavsett om du läser nyheter, streamar video eller besöker offentliga hemsidor ska din trafik behandlas lika.

I mitten av december stod det klart att USA avskaffar lagen om nätneutralitet. Det innebär i praktiken att det inte längre finns något som stoppar internetleverantörer från att erbjuda bättre trafik till företag som är beredda att betala, och förstås i förlängningen sämre trafik till de som inte betalar.

På Åland skulle man kunna likna avsaknad av nätneutralitet vid att Ålcom skulle göra nyan.ax snabbare och mer tillgänglig för sina kunder än tidningen Ålands eller Ålands radios hemsidor mot att Nya Åland betalar en avgift. Efter ett tag skulle kunderna välja bort de långsamma sidorna för den snabba, vilket skulle ge en orättvis fördel och inte nödvändigtvis spegla kundernas önskemål.

I EU finns det lagstadgat skydd för nätneutraliteten, men om det visar sig att operatörer i USA hittar nya intäktskällor finns risken att diskussionen även lyfts på agendan i EU.

Nätneutralitet utmanas även i Europa, även om det än så länge inte är lika omfattande.

I Sverige pågår just nu en rättegång där Telia är part. Orsaken är att leverantören har ett abonnemang som erbjuder obegränsat med surf på vissa sociala medier. Det strider mot principen av nätneutralitet eftersom det i förlängningen blir gratis att surfa på vissa sidor medan det kostar att surfa på andra, efter vad leverantören godtyckligt har valt ska vara gratis eller avgiftsbelagt. Ett liknande fall finns i Portugal där en leverantör har sålt abonnemang där vissa sidor har obegränsad surf.

Det låter väl bra att man betalar för bara vad man vill ha, kanske det är någon som tycker.

Men det är problematiskt att ge leverantörer så stor makt över nätet och många aktivister menar att avskaffandet av neutraliteten utmanar hela vår syn på hur vi använder nätet. Stora aktörer som Facebook, Google, Netflix och Amazon kontrollerar redan i dag allt större utrymme på nätet. Om jättarna dessutom med sina djupa fickor kan köpa möjligheter att försämra för nya, mindre aktörer riskeras hela grundprincipen för vår internetanvändning.

Utan nätnetutraliteten finns en risk att internetleverantörer börjar bunta ihop liknande paket som till exempel betalkanalerna, där du får obegränsad tillgång till Youtube, men måste betala extra för att se på Netflix eller Svt Play.

Det blir sämre för konsumenterna och försämrar möjligheterna för små aktörer med nya idéer att få genomslag för sin verksamhet.

Avskaffandet av nätnetutralitet kan bara leda till ett sämre internet.