DELA
© Nya Åland
Foto: Erkki Santamala

Använd hjärnan även på sociala medier

Ett upprop om ett autistiskt barn som inte får följa med på en klassresa eller en efterlysning på ett försvunnet barn. Väljer du att dela i sociala medier? Kollar du att det du delar ens är sant?
Framförallt Facebook har gått från en trevlig sida där folk berättar om sin dag till ett ställe där man mestadels länkar till olika filmklipp och konstiga kedjebrev som andra uppmanas att dela.

Nyligen var det texten om ett barn som inte fick komma med på en klassresa för att barnet hade autism. Texten beskrev ett enskilt fall och uppmanade alla som var emot sådan behandling av barn med autism att dela inlägget för att få slut på orättvisan. Texten delades av många, men ingen ifrågasatte var och när detta barn hade nekats att följa med. Och om problemet fortfarande finns kvar.

Det visade sig att texten var en översättning av en engelsk text som cirkulerat många år på sociala media. Det är lite oklart var händelsen ägt rum och när.

När man slentriandelar inlägg med braskande rubriker på sociala medier så bidrar man ofta till att sprida desinformation. Man förleds att tro att det är vanligt att barn med autism inte får följa med på klassresor i Sverige (eftersom texten var skriven på svenska och det inte angavs några vidare geografiska ledtrådar i texten.).

Även bilder kan ljuga. En bild på jublande mörkhyade män kan användas till allt från att illustrera en fotbollsseger till jublet efter en lyckad terrorattack om den är rätt beskuren och tagen ur sitt sammanhang. Bilden sprids på Facebook av ens vänner och man ser ingen orsak till att tvivla på bilden.

Efterlysningar av personer delas också på sociala medier. Det är skäl att vara försiktig. Man kan ofrivilligt försätta en människa i fara. Den svenska Rikspolisstyrelsen gick ut med en varning 2015 för att dela efterlysningar på sociala medier. Särskilt kvinnor och barn som lever under skyddad identitet kan råka i livsfara om någon hjälpsam person ser inlägget och bidrar med upplysningar om var personerna befinner sig.

Tyvärr sprids inte avslöjanden om bluffbilder och halvsanna nyheter lika snabbt och brett som den felaktiga nyheten. På så sätt får den falska berättelsen större spridning än rättelsen och ger en falsk bild av verkligheten.

När datorerna gjorde sitt intåg i våra liv såg vi dem som supersmarta hjälpmedel. Och föreställningen om att datorn är en ersättning för hjärnan har spridit sig i takt med att digitaliseringen har gått framåt med stora steg.

Nej, fast telefonen är smart är den inte en ersättning för din hjärna. Använd hjärnan i kombination med din smarttelefon och tänk efter vad du sprider på sociala medier.