DELA
© Nya Åland

Alkoholfria julfester vore en lättnad för många

Just nu är julfesternas förlovade tid. Landskapets och stadens julfester har avdruckits med sedvanligt resultat.
En del hade roligt, andra tyckte det blev pinsamt, några minns ingenting.
I alla kommuner, förvaltningar, organisationer och ämbetsverk hålls det julfester.
Alla kalas är inte så stora, men tendensen från år till år är att arrangemangen växer, och att alkoholen som en del av kalasandet inte ifrågasätts.

Utan
att på något sätt säga att personalen på våra skattefinansierade arbetsplatser inte är värda sina julfester, kan man ändå ifrågasätta det som blivit norm, det vill säga att julfesten ska vara stor, sen, och att det ska bjudas på alkohol. Det samma gäller förstås de privata företagen.
Låt mig nu, innan den stora protestkören utbrister i flerstämmigt fördömande komma med ett förslag.

Ordna julfester. Satsa på trevligt program. Håll tal.
Gör det som en gemensam middag, en vardag mellan 18 och 21. Eller en helgkväll om man så vill. Bjud på god mat, men ingen alkohol. Fokusera på samvaron, på den gemensamma arbetsplatsen, på sånger och lekar, men gör det som vuxna arbetskamrater.

Varför, undrar ni. Varför förstöra en rolig kväll som ger folk något att prata om. Varför vara småaktig och moraliserande och ta bort allt det roliga?
Här kommer en rad förklaringar.
Det är faktiskt inte en mänsklig rättighet att supa för skattebetalarnas pengar. Man kan dra ner på saker. Man kan återgå till tidigare, mer återhållsamt festande. Man kan säga att det i spartider är alldeles passande att också tona ner stora, dyra kalas. Man kan låta detta åtföljas av en stramare hållning i offentlig representation.
Knappast skulle besökande ambassadörer och delegationer känna sig kränkta om man förklarade att Åland i den ekonomiska krisens spår har valt en sparsammare linje, och att lunchen därför består en rätt, och inte tre.

Åter till julfesterna.
Alkoholen är för de flesta ett njutningsmedel man konsumerar måttligt (åtminstone för det mesta). För några är den ett stort problem, och några befinner sig i riskzonen för ett missbruk.
På julfesterna är det alltid någon som skämmer ut sig, som tafsar på fel människa, kommer med oönskade förtroenden, talar ut om saker man borde diskutera på nyktert huvud. Det är ansträngande, det är ovälkommet, och många blir illa berörda av det.
Det är inget man pratar om, för ingen vill ju vara den som förstör allt det roliga.

För dem som har ett missbruksproblem är julfesterna antingen en övermäktig frestelse, eller något man väljer bort, antingen för att undvika frestelsen eller för att inte skämma ut sig.
En alkoholfri tillställning skulle göra det lättare att delta med hedern i behåll.

Slutligen. Det borde för vuxna människor vara fullt möjligt att säga nej. Tänk vilken enorm goodwill det kunde ge, så mycket pengar man kunde omfördela från alkoholkonsumtion till exempel till friskvård. Vilket budskap man skulle ge våra barn och ungdomar som slapp vara rädda (som många är), slapp skämmas (som många gör) och slapp ta efter de vuxnas beteende (vilket är den viktigaste förklaringen till att åländska ungdomar dricker så mycket).

En stor, fet julstjärna utlovas till det första företag eller den första offentliga instans som går över till alkoholfritt julfestande. Dricka kan man göra på egen bekostnad.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax