DELA
© Nya Åland

Åländska byar är framtidens drömläge

En by på landet. Är det där de flesta människorna vill bo i framtiden?
I Nya Ålands serie Nyan på byn har vi både förra sommaren och denna sommar gjort nedslag i en rad åländska byar, pratat med folk och känt av stämningar. Serien avslutades för i år med en intervju med professor Erland Eklund, tillika hemma från Finström Åttböle.

Det står klart, om nu någon trodde annat, att byn fortfarande är en mycket viktig känslomässig och identitetsskapande bas för många människor. Även om byarna förändras, både till form och invånare, förblir de en fast punkt i geografin, kanske långt viktigare än kommunen eller landskapet eller nationen, och framför allt långt mindre problematisk att identifiera sig med och i.
Erland Eklund lyfter fram en viktig förändring: ”Den nya byn är delvis här. Den karakteriseras av att det finns en mix av yrkesutövare, juristen bor granne med mjölkbonden och byggnadsarbetaren. Hela samhällets yrkesstruktur kan vara speglad i byn.”.

En by var tidigare basenheten i livet på landet. Det ekonomiska navet var jordbruket, och den som bodde i en by på landet var med största sannolikhet delaktig i det. Jordägandet utgjorde grunden för hierarkin i byn, så att den med flest mantal självklart var den mest betydelsefulla.
I dag är byn en förlängning av staden, särskilt i de byar som ligger nära och lätt tillgängliga från Mariehamn. Människor från olika samhällsklasser och yrken blandas in, inflyttare kan komma både från nära och långt borta.

Byn blir i högre grad något man väljer att bo i, snarare än något man föds och växer upp i.
Någonstans här ligger framtiden för livet på landet och väntar. Jordbruket förblir viktigt, men inte som inkomstkälla för flertalet, utan som förhöjare av skönhetsintryck, som livskvalitet i bakgrunden (närproducerad mat, öppna landskap, något som uppfattas som genuint och ärligt).
För flertalet som bor i en by är service och kommunikationer det avgörande, men det är i allt mindre grad viktigt vilken kommun som står för servicen. Om man ändå pendlar till jobbet i en annan kommun kan butik, barndagvård och hälsovård lika väl ligga i en annan kommun, bara de upplevs som nära och lätt tillgängliga.

Kanske är det dags att titta på den åländska kommunkartan med utgångspunkt i byar, kommunikationer och folkmängd, snarare än utgående från dagens sexton kommuner.
Var finns de geografiska centra som bäst skulle möta behoven hos människor bosatta på landsbygden? Vad vill de ha för samhällsservice, och var?
När man hittat svaren på de frågorna kan man gå vidare, och fundera på hur man mest kostnadseffektivt åstadkommer bästa möjliga utdelning, snarare än att utgå från enheter som i bästa fall fungerar hyfsat, i sämsta fall är läckande såll ur ekonomiskt hänseende.

Erland Eklund konstaterar att byn i dag är i högsta grad mobil, men trots det står för stabilitet, något fast och bestående. Låter inte det som en högst hoppingivande beskrivning av livet på landet i framtiden?
Något som förändras och utvecklas, men ändå lyckas förkroppsliga den fasta punkten i en svårbegriplig och farlig värld.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax