Åländsk mjölk står aldrig mer ensam på hyllan
Lokalt producerad mat är ett starkt försäljningsargument, men det går inte att begränsa antalet alternativ för att göra det mer attraktivt.
Den stora mjölkstriden rasar vidare. Ska man välja Arlas Klöver, ÅCAs lättmjölk, Euroshopper-mjölk, Valio-mjölk, eko-mjölk av olika märken eller kanske någon typ av sojamjölk?
Man kunde av reaktionernas häftighet att döma tro att konkurrens på detta område är något helt nytt för Åland, men så är det naturligtvis inte. Den som handlar regelbundet vet att utbudet av mjölk- och mejeriprodukter är vitt och brett, att det finns olika märken och linjer, olika smaksättningar anpassade till olika dieter och allergier, till och med olika trender som ofta följer på matlagningsprogram i svensk tv.
Klöver-mjölken på Kantarellen är således inte en revolution. Det har till och med sålts vanlig mjölk av annat fabrikat än ÅCAs i andra butiker på Åland tidigare. Den stora striden handlar om att en av de stora dagligvarujättarna erbjuder ett billigare alternativ till denna basvara i många åländska hem, något som de tidigare av princip och för att skydda den lokala produktionen valt att inte göra.
Vore jag vd för Ålands centralandelslag skulle jag nu akta mig noga för att se ledsen och nedstämd ut eller med gravlik stämma prata om svek och behov av skydd. En protektionistisk jordbrukspolitik är inte längre möjlig, och det är bara en fråga om tid innan ännu fler alternativ dyker upp i våra butiker.
Det är inte köpmännen som ska övertygas om att låta bli att sälja, det är konsumenterna som ska övertygas om att köpa. Bland konsumenterna finns många olika grupper – de som går på priset, de som vill gynna lokalt producerad mat, de som köper det som smakar bäst och de som köper det de alltid har köpt.
Det har varit tal både om bojkott av Kantarellen, bojkott av ÅCA och bojkott av Arla i diskussionen. Varför då? Ingen av dessa aktörer på vår marknad har gjort något annat än det de ska göra. De producerar och säljer varor som vi kan välja att köpa eller låta bli. Försäljningsargumenten är varierande, men det allra sämsta är nog hotet om framtida katastrofer. Det har visat sig många gånger tidigare att negativ marknadsföring bara fungerar för stunden, och bara för vissa kundgrupper.
För tydlighets skull bör konstateras att det självklart är viktigt för Åland att ha kvar en lokal mjölkproduktion och ett lokalt mejeri. Det är en trygghet, det är miljömässigt sunt, det ger arbetsplatser och det håller våra marker öppna. Som med så många andra produkter kommer ÅCA inte i framtiden att kunna konkurrera med priset. Det kommer att finnas andra alternativ på marknaden som är billigare och har andra säljargument, till exempel en ekologisk produktion.
Det betyder att ÅCA bara har ett vägval att göra, förutsatt att man väljer bort offerrollen. Det är att satsa på det lokala och på kvalitet. Det finns hur många exempel som helst på att smått kan bli hur stort som helst. Gärna, gärna ekologiskt. Framtiden ligger där, också internationellt.
Den lokala förankringen är när det gäller mjölk ett mycket starkt argument. De flesta kommer att fortsätta köpa ÅCAs mjölk, kanske efter att ha testat en Klöver-dunk bara för att smaka. Folk vill det, bara de inte blir tvingade eller hotade att låta bli.
