Ålands radio hotar mediemångfalden
Chefredaktörerna för båda åländska tidningar skriver i dag en gemensam ledare om riskerna med att landskapsägda Ålands radio och tv ger sig in på tidningarnas spelplan. Det snedvrider konkurrensen och hotar ytterst mediemångfalden, skriver de i ledaren som publiceras i både Ålandstidningen och Nya Åland i dag.
Tidningsbranschen går genom en spännande men även svår strukturomvandling. Mediehusen vrider och vänder på affärsmodellerna för att skapa lönsamhet också i det digitala medielandskapet. Samtidigt har public service börjat utvidga sitt område till att konkurrera med den fristående dagspressen på internet.
Ålands radio och tv har i ökande omfattning börjat lägga ut artiklar, notiser och bilder på sin hemsida. Man ägnar sig på webben allt tydligare åt en form av telegrambyråverksamhet.
Det drar trafik från de lokala tidningssajterna och undergräver den digitala annonsaffären. Men det drar också undan mattan för lösningar som gör att tidningarna via inloggning kan göra innehållet på sina hemsidor tillgängligt för betalande läsare och kunder.
Ålands radio och tv:s uppdrag är att producera innehåll för etermedia, det vill säga radio och tv. Det framgår av landskapets mediapolitiska program, lagstiftningen kring public service-verksamheten på Åland och är även själva grunden för licenssystemet. I dessa dokument står dock ingenstans att man också i textform och bildform ska sprida nyheter. Man får förmoda att beslutsfattarna tänkt att det området redan är täckt av två tidningar i ett område med 28 000 invånare, och att det även är en sfär som dagspressen behöver för att kunna fortsätta verka och utvecklas.
Givetvis kan Ålands radio och tv sprida sitt innehåll också på internet.
Men i stället för att söka nya vägar för publicering av radiomaterial på nätet – möjligheterna här är i dag många – så ger man sig nu in på tidningarnas spelplan i en redan utmanande, oviss och krävande brytningstid.
Det är därför viktigt att föra en principdebatt om vad Ålands radio och tv har för uppdrag, och hur långt ett landskapsägt medieföretag får konkurrera med privata medieföretag.
Vi har olika förutsättningar. Ålands radio och tv behöver aldrig tänka på intäkterna, de är garanterade via en allmän och påtvingad avgift. Dagspressen måste med sitt innehåll varje dag locka läsare och annonsörer. Denna privilegierade, intäktsoberoende position har Ålands radio och tv fått av lagstiftaren i utbyte mot att man levererar material inom ramen för ett tydligt sändningstillstånd. När man nu alltmer oblygt bortser från det på webben får det direkta konsekvenser för den fristående dagspressens verksamhetsmöjligheter.
Ytterst är det mångfalden, bredden och pluralismen i det lokala medieutbudet som hotas.
Det skulle inte bara vara illa för enskilda medieföretag och mediekonsumenterna, utan också för den åländska demokratin.
