Ålands radio ändrade själv sitt uppdrag
Ska public service-bolaget vara ett Ab som alla andra – eller ska det leva efter andra mål?
I veckan som gick sände Ålands Radio och TV (ÅRTV) sitt första kommunfullmäktige som leverantör till Mariehamns stad. Tidigare har Nya Åland/Åland24 innehaft uppdraget från staden, men sedan vi beslutat att lägga ned kanalsändningarna har vi också avslutat samarbetet med staden.
ÅRTV har alltså plockat upp stafettpinnen och gjorde i tisdags sin första sändning. En del problem rapporterades, men det är som det brukar vara. Den första gången är sällan bra.
I stället ställer ÅRTV:s nya uppdrag två andra frågor i rampljuset: Är det rimligt att public service-bolaget blir ett kommersiellt produktionsbolag, och vad ska vara det åländska public servicebolagets uppgift.
Public service, både på nära och lite längre håll, drar sig sällan för att framställa sig självt som lite finare, lite bättre än ”vanliga”, kommersiella medier som tidningar, tv-bolag och radiostationer. Detta på grund av att de har inskrivet i sina statuter att de inte någonsin får ta ställning. Man vill också framhålla sitt oberoende då verksamheten finansieras genom avgifter eller skatter.
Nu tar Ålands Radio och TV steget från att vara just ett sådant bolag till att vara ett ”vanligt” mediebolag. Hur? Genom att bli en tjänsteleverantör.
Detta har skett utan någon offentlig debatt, i en tid då landskapsregeringen (LR) (den tidigare, ska förtydligas) under fyra år misslyckades med att ta fram ett nytt styrdokument för det landskapsägda mediebolaget, ett mediepolitiskt program.
Det går förstås att försvara med att det, efter Nya Ålands beslut, inte fanns någon annan som bjöd på stadens uppdrag. Men det kan ju knappast få styra ÅRTV:s inriktning.
Snarare handlar det om att ÅRTV söker nya sätt att finansiera sin verksamhet i väntan på att fler betalar tv-licensen alternativt att LR inför en medieskatt. Detta har ÅRTV gjort någon gång tidigare, till exempel när man fick sponsorer att betala för bevakning av IFK Mariehamns bortamatch i Europa League.
Och visst kan public service finansieras på annat sätt än genom bindande avgifter eller skatter, men då måste man också vara på det klara med att grunderna för bolagets verksamhet förändras från att vara det public service alltid har varit, till att vara en kommersiell verksamhet som alla andra mediebolag.
Den nya landskapsregeringen har sagt att man tänker leverera ett nytt mediepolitiskt program under den här perioden. Det är bra, om det nu blir av. Man har också sagt att man avser att dela upp ÅRTV i två bolag, ett produktionsbolag, för journalistiken, och ett distributionsbolag, för utsändningarna. Det var bland annat denna fråga som omöjliggjorde ett program under den förra mandatperioden.
Hade man haft den uppdelningen, och ägaren – landskapet – hade givit distributionsbolaget i uppgift att också agera kommersiellt produktionsbolag, hade detta varit rimligare. Nu tog ÅRTV saken i egna händer och ändrade inriktningen för landskapets public servicebolag. Man kan undra vad nästa steg är. Ska ÅRTV ta sig an fler produktioner? Är det till exempel okej att public servicebolaget, mot betalning, sänder en bolagsstämma?
Det brådskar med ett nytt mediepolitiskt program. I dag är reglerna för Ålands radio och TV luddiga, kontrollen i princip obefintlig och landskapet har, till synes, ytterst liten styrning av regelverket.
