DELA
© Nya Åland
Foto: Harriet Tuominen

Åland hoppas på EU-plats, Finland stretar emot

Den andra etappen av Brexitförhandlingarna, Storbritanniens utträde ur EU, har inletts.

Samtidigt diskuteras nu vad som skall hända med de ”lediga” platserna efter utträdet. Åland hoppas, men Finland vill inte ha tilläggsmandat. Parlamentet väntas rösta om platserna om några veckor.
Storbritannien har 73 platser i EU-parlamentet. De platserna kunde i princip delas ut mellan de övriga medlemsländerna inför valet nästa år, men så blir det inte. Det förslag som ligger är att det totala antalet platser dras ner från 751 till 705 och 27 platser fördelas mellan länder som nu är delvis missgynnade. Enligt förslaget får Finland en plats, ökar från 13 till 14. Och Åland ser den platsen som sin, inte orättmätigt.

Men Finland vill inte ha någon tilläggsplats – om man inte ändrar sig. Finlands åsikt är att Storbritanniens utträde skall beaktas till fullo; platserna skall dras in. Om EU krymper så skall utgifterna krympa. Dessutom kan det finnas behov av platserna när EU framöver åter utvidgas. Parlamentet kan inte växa i det oändliga.

Det resonemanget kan man hålla med om, men hur blir det då med löftet till Åland? Att om Finland får en tilläggsplats så kan den gå till Åland?

I april 2009 fattade statsrådet ett principbeslut om att Åland bör kompenseras för att en del av beslutanderätten i samband med EU-medlemskapet har förts över till unionen. Därför lovade man att i framtida förhandlingar om fördelning av parlamentsplatser framhålla Ålands särställning.

Så om Finland inte vill ha en fjortonde plats kan man ju överlåta den till Åland! Men då är man förstås ändå med och tillåter att en del av de brittiska platserna fördelas.

Det som under årens lopp har förvånat är okunskapen hos politiker om Åland. Ett av argumenten är att Åland är för litet för en parlamentsplats. Det blir orättvist om en parlamentsledamot företräder 30.000 invånare och en annan 900 000. Kan så vara, men till exempel Malta har drygt 70 000 invånare per ledamot, är det så mycket mer rättvist? Ett annat argument ät att den politiska kartan på Åland är så brokig att en person inte kan företräda alla ålänningar.

Ett argument som finländska ledamöter har fört fram helt nyligen är var gränsen skall dras, hur man skall göra med samerna. Har samerna autonomi? Har samerna ett parlament som stiftar lagar och som
i samband med Finlands EU-medlemskap har fått beslutanderätt överförd till unionen?

Även om samerna kunde ha rätt till ökat självbestämmande så går det inte att jämföra dem med Åland i den här frågan. Är det okunskap på hög nivå eller döljer man ovilja bakom låtsad okunskap?

Finland har tidigare sagt bestämt nej till att ge en av sina platser till Åland. Inget parti vill riskera att bli av med en plats i EU-parlamentet. Istället har man agerat för att EU skulle plocka fram en plats. Men EU säger att detta är en intern fråga mellan Finland och Åland. Inte vill man heller fördela brittiska platser till autonomier runtom i Europa. Man vill till exempel inte lägga sig i den inflammerade relationen mellan Spanien och Katalonien.

EU-parlamentet väntas inom några veckor rösta om hur det blir med Storbritanniens stolar. Det sannolika är att man röstar enligt förslaget att dra in en del av platserna och fördela resten. Så även om Finland inte vill, så kanske landet blir påtvingat en plats.

Hur många tror då att man tackar nej och erbjuder den till Åland? Hur många tror att det blir huggsexa mellan rikspartierna om platsen i valet nästa år? En ändring på den punkten lär kräva övermänsklig skicklighet i lobbning från åländsk sida. Men lycka till, ni som försöker!