DELA
© Nya Åland
Foto: Ida Jansson

Åland har råd att ta emot fler

Den kunskap som de åländska kommunerna fått genom att ta emot flyktingar ska inte glömmas bort. Det bästa sättet att bibehålla kunskapen är att se till att ha ett kontinuerligt mottagande.
I förra veckan debatterade stadsfullmäktige om den ska be socialnämnden att utreda om Mariehamn kan ta emot fler flyktingar. En enig socialnämnd hade tidigare konstaterat att den plan för flyktingmottagandet som godkändes i början av 2015 håller streck med motiveringen att läget inte har förändrats sedan den godkändes.

Hur nämnden kan ha missat att den humanitära situationen i världen har försämrats är en gåta. Den främsta anledningen till att större människoskaror inte vandrar genom Europa i nuläget beror inte på att det blivit fred i Syrien. Anledningen är att många flyktingar nu sitter fast i flyktingläger i Turkiet på grund av ett avtal som landet slutit med EU. En otrygg plats framför allt för barn och kvinnor. När nämnden presenterar sitt nästa förslag bör det därför finnas en omvärldsanalys.

Socialnämnden är mån om att de flyktingar som kommer till Åland ska få ett bra mottagande. Det hedrar socialnämnden att den bestämd med att mottagandet ska hålla en hög nivå och att ambitionsnivån inte får sjuka även om staden nu tar sikte på att intensifiera mottagandet.

Att staden tog emot 20 människor på flykt 2015 var en bra start. Eftersom Mariehamn inte tagit emot flyktingar på länge behövde staden bygga nya nätverk till nyckelorganisationer och uppdatera kunskapen om hur man integrerar bäst. Staden godkände också en långsiktig plan för flyktingmottagande som innebär att Mariehamn ska ta emot 10–15 flyktingar vart tredje år med start 2018. Det var bra att det finns en långsiktig plan, även om mängden flyktingar är blygsam.

Nu finns alltså en massa värdefull kunskap om hur man integrerar på ett bra sätt. Den här nyvunna kunskapen ska inte gå till spillo. Därför kunde antalet höjas med motiveringen att det behövs ett kontinuerligt mottagande för att kunskapen ska finnas i staden.

I dagsläget har sex åländska kommuner tagit emot drygt 40 flyktingar och flera kommuner förbereder ett mottagande. Signalerna från kommunfältet är att mottagandet gått bra och att man lärt sig mycket under processens gång. Föreningar, organisationer och tredje sektorn har också visat stort engagemang.

De goda erfarenheterna borgar för ett ökat mottagande. Generellt verkar kommunerna också nöjda med samarbetet med Närings-, trafik- och miljöcentralerna i riket som ansvarar för att kommunerna får den ekonomiska kompensationen som de utlovats. Det är viktigt att det har fungerat bra för att kommunerna ska våga lita på staten i framtiden eftersom staten står för lejonparten av finansieringen.

När flera kommuner nu kommit över tröskeln vore det bra att börja arbeta på en långsiktig plan om flyktingmottagande, annars riskerar kunskapen att falla i glömska.

Här finns också stora möjligheter för kommunerna att arbeta tillsammans. Framtida mottagande blir förmodligen lättare om kommunerna koordinerar mottagandet bättre än i nuläget. Tar en kommun emot en familj på fem personer kanske det per automatik inte kan startas svenska kurser. Men finns det flera personer så blir det enklare att kombinera behoven av utbildningsutbudet.

I många kommuner hoppas man på att de människor man nu tar emot ska stanna i kommunen och bli goda skattebetalare. Det kan man förstås hoppas men det är rimligt att minnas att många flyktingar som kommer till Åland förmodligen kommer att röra på sig. Men ju bättre integrationen görs, desto större är sannolikheten att människor vill stanna.

Samtidigt har flyktingar flytt sina hem ofrivilligt och drömmer förmodligen om att en dag kunna flytta tillbaka. Åland kanske därför ska se sig som en trygg hamn att vila i eller en språngbräda för människor som tvingas starta som sina liv.