DELA

Åland – en framtida avfolkningsbygd?

Ålands befolkningsökning var 2015 den minsta på 20 år. Åland har betydligt lägre arbetslöshet än de kringliggande regionerna och har över 200 lediga jobb inom många olika branscher.

Varför flyttar inte folk hit?
Åsubs preliminära statistik som presenterades igår visar att befolkningen ökade med 76 personer förra året vilket är nästan 200 personer färre än de senaste årens befolkningstillväxt och den minsta ökningen sedan 1996. Det bådar inte gott för framtiden.

Lantrådet Katrin Sjögren (Lib) sade under förra veckans frågestund i lagtinget att det är en fråga som noggrant måste följas och att hon ser det som sitt personliga ansvar att göra landskapsförvaltningen till en arbetsplats som jobbsökande personer vill lägga på sin topp tre lista.

Det är en bra inställning från regeringen och Sjögren. Landskapsförvaltningen behöver kunniga personer för att klara av de allt mer komplexa frågorna som rör den åländska offentliga förvaltningen.

Men för att nå en budget i balans måste det offentliga Åland spara och det är inte sannolikt att befolkningen växer tack vare anställningsmöjligheter inom det området. Med tanke på det ekonomiska läget är det knappast önskvärt heller.

Vilka jobb finns för de framtida ålänningarna?

I december fanns över 200 lediga jobb på Åland och en arbetslöshet på 4,2 procent vilket vittnar om ett matchningsproblem på arbetsmarknaden. Företag hittar inte rätt människor för jobben som finns och kan inte utveckla sin verksamhet vidare.

Det finns flera starka branscher som söker utbildad personal, bland annat en stark specialplastindustri, it-sektor och finansiell sektor som vill växa och borde kunna locka folk. Det finns också ett behov inom restaurangbranschen, byggbranschen och andra sektorer som vill anställa människor.

Åland är viktigt för ålänningarna, men varken känt eller betydelsefullt för alla andra. Att nå fram till den åländska arbetsmarknaden utan att känna till att den finns är omöjligt. Regeringen måste därför fortsätta arbeta för att aktivt sprida budskapet om Åland och de fördelar som de facto finns med att flytta hit. Turismen måste användas som ett skyltfönster för människor att få upp ögonen för vårt samhälle. Åland är mer än tax-free öl och solvarma röda klippor, det måste vi visa.

Om de framtida ålänningarna hittar ett jobb, var ska de bo?

Jomala växte med 88 personer förra året medan Mariehamn minskade med 14. Det är inte positivt för Mariehamn och någonting för den nya stadsutvecklingsnämnden att sätta tänderna i. För att locka invånare på kort sikt måste Mariehamn kunna erbjuda attraktiva bostäder till rimliga priser. Åland kan inte bara vara attraktivt på arbetsmarknaden utan måste kunna erbjuda ett bra liv utanför arbetssfären.

För att resten av Åland ska bli mer lockande på bostadsmarknaden kanske arbetet med den nya jordförvärvslagen borde ha ett tydligt inflyttarperspektiv och öppna upp för naturskönt boende även för personer utan hembygdsrätt?

Den demografiska utvecklingen utgör ett hot för framtiden och Åland måste växa i snabbare takt än i dag. Det är positivt att siffran inte visar minus och statistiskt är det svårt att fastslå någon trend utgående från bara ett år, det kan röra sig om en tillfällighet.

Men frågan bör ändå ställas vad Åland ska göra för att fjolårets siffror inte blir en trend. Frågan borde ligga högst upp på regeringens agenda om den långsiktiga utvecklingen inte ska driva Åland mot att bli en avfolkningsbygd.

Utan människor i kommunerna spelar det ingen roll vilka reformer som genomförs eller hur den nya självstyrelselagen ser ut. Den här frågan måste prioriteras.