DELA
© Nya Åland
Foto: Stefan Öhberg

Åland borde göra som Island

Island kan bli först i världen med att uppnå lika lön för likvärdigt arbete mellan kvinnor och män. Lönegapet ska vara borta år 2022 enligt den isländska regeringen.

Åland borde följa i islänningarnas spår.
Lagförslaget bygger på att företag med 25 eller fler anställda ansluter sig till ett index, som låter utvärdera företagens lönestruktur. Förslaget, som troligtvis behandlas i parlamentet senare i vår, kräver att alla tillräckligt stora företag är med i systemet.

Enligt World Economic Forums mätningar av jämställdhet mellan könen leder Island den globala rankingen. På andra plats ligger Finland. Vi har alltså goda möjligheter att följa med i nästa steg i utvecklingen.

Global Gender Gap Report är den årliga presentationen av mätningarna som fokuserar på fyra huvudområden: politik, ekonomi, utbildning och hälsa. Där Island utmärker sig särskilt inom det politiska fältet, där kvinnors del av den politiska makten är större än det globala genomsnittet. Finland ligger också betydligt högre än det globala genomsnittet, men når inte upp till Islands nivå.

Även Åland har en bit kvar. Till exempel består det åländska lagtinget av nio kvinnliga ledamöter av totalt 30. I det isländska parlamentet är 30 av 63 ledamöter kvinnor. Enligt Åsub blev 38 kvinnor invalda i kommunernas fullmäktige 2015. Antalet män var 63.

Det finns fortfarande löneskillnader mellan män och kvinnor på Island. Den strukturella löneskillnaden på Island är mellan 14-19 procent. På Åland ser det likadant ut. Enligt Åsubs statistiksamling om jämställdhet är skillnaden på Åland 15 procent.

Arbetet med likvärdig lön har inte heller på Island varit problemfritt. Isländska kvinnor strejkade till exempel redan 1975, då hela 90 procent av den kvinliga befolkningen deltog. Då lämnade de både sina arbetsplatser och hem för att låta männen klara sig själva. 2010 lämnade många kvinnor sina arbetsplatser redan klockan 14.25 på dagen för att synliggöra det strukturella lönegapet.

Island var, efter Norge, det första landet att lagstifta om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser och har på så sätt varit en föregångare. Nu flyttar de fram linjerna ytterligare och Åland har ett gyllene tillfälle att göra likadant. Även åländska företag kan se det isländska exemplet som inspiration.

Åland och Island har många likheter. Island är, liksom Åland, ett litet samhälle där människorna har nära till makten. Det blir enklare att hitta en bredare konsensus i ett mindre parlament och även om det finns motståndare till förslaget så har det fått ett brett stöd över partigränserna.

Island är det land som procentuellt sett har flest sysselsatta kvinnor, 88 procent. De har också i snitt två barn. Det är en ekvation som inte alla länder har lyckats lösa men det har gått tack vare satsningar på subventionerade dagis och förskolor så att föräldrar, och främst mammor, kan delta i arbetslivet i så hög utsträckning som möjligt. En sådan satsning ska inte underskattas i sammanhanget.

Den globala trenden visar tyvärr på att jämställdhetsarbetet inte går tillräckligt snabbt. Den visar också att utvecklingen i vissa fall går åt fel håll. De senste prognoserna från World Economic Forum visar att det strukturella lönegapet inte är borta ur världen förrän år 2186.

Men när det kommer till att driva utvecklingen i rätt riktning har Island visat vägen. Nu är det bara för oss andra att följa efter.