DELA

Åland blir kvar på EU kartan ett tag ännu

Hamnar Åland utanför EU om lagtinget säger nej till Amsterdam-fördraget? Naturligtvis inte. Det är bara en juridisk möjlighet.
Vad betyder det som Niilo Jääskinen och Leif Sevón sade vid sitt besök i Mariehamn i förra veckan? Betyder det att Åland räknat bort sig med utspelet om parlamentsplats och det nya EU-fördraget? Eller var det ett hot? Eller en varning?
Vi rör oss här i politikens finlir, i den där regionen där man så lätt kan dumma sig genom att missa någon förkortning eller något viktigt möte eller fördrag som är grundläggande för förståelsen. Och absolut, man måste åtminstone ha läst förarbetena till lagstiftningen och kunna de åländska undantagen på sina fem fingrar och…
Inte.

Det här var juridik. Juridik är exakt, kompromisslös och, på gott ont, oberoende av realiteter.
Politik är något annat. Politik är som poker. Folk bluffar. Det finns naturligtvis betraktare och analytiker, som Niilo Jääskinen och Leif Sevón, som har bättre koll på korten än de flesta, men inte ens de kan säga vad som kommer upp i nästa giv.
Budskapet var för all del tydligt: Försök inte bita mer än ni kan svälja, ålänningar. Ni kommer inte att få en parlamentsplats, och om ni kräver det så kan den juridiska följden bli att Åland hamnar helt utanför unionen.
Den första biten stämmer säkert, men inte den andra. Det är där politiken kommer in, förhandlingarna, kompromisserna, motförslagen.

Det blir ingen parlamentsplats, hur vackert och väl man än pratar för det, och hur motiverat det än vore med tanke på självstyrelsens lagstiftningsbehörighet.
Ska vi vara ärliga så tror nog inte heller våra åländska politiker på en parlamentsplats. Alla är vid det här laget medvetna om att den politiska förhandlingsmånen för en sådan eftergift från statens sida inte finns, särskilt inte när det är av en ytterst eftertraktad vara man skulle ge till ålänningarna.
Det som egentligen står på spel är en utvidgad talerätt och bättre möjligheter att delta i de processer som berör Åland. Med i potten finns också Paf-konflikten, beskattningsfrågan, sjöfartsstöden och allt annat som diskuteras i relationerna mellan Finland och Åland.

Sevón och Jääskinen levererade det de var hitkallade att göra, hårda juridiska fakta. Dessa fakta ska våra självstyrelsepolitiker ha med sig när de driver politik, men det är inget att överila sig för, och inget att med rättfärdighetens harm peka finger på.
Vad vi än på Åland vill tro så är riksdag och regering inte dumma. De kommer självklart inte att vidta åtgärder för att sparka Åland ur unionen i det fall att lagtinget säger nej till ett fördrag som ändå inte kommer att antas. Finländska politiker kommer att använda dessa juridiska fakta som ett argument i sin politik.

I politikens pokerspel vinner den som spelar smartast, som samarbetar bäst med andra spelare och som kan förhålla sig kyligast och mest långsiktig till kalla fakta. Det är kanske inte lika häftigt som att stampa med foten och kräva, men så är det.
Låt oss alltså tacka herrar Sevón och Jääskinen för upplysningarna. Det var visserligen inte nytt, men intressant. Låt oss i lugn och ro se tiden an. Världen har inte skakat i sina grundvalar.

NINA FELLMAN

nina.fellman@nyan.ax