Affischen om Carlsson är inget roligt skämt
Samhällsdebatten mår inte bra. Det fick vi ytterligare ett tecken på med de affischer som nyligen klistrades upp i Mariehamn.
Det må se oansenligt ut. Någon eller några har klippt och klistrat i datorn och gjort sig lustiga över stadsstyrelsens ordförande Petri Carlsson. Affischen klistrar ett antal åsikter på M-politikern, inte minst ska det ge intrycket att han är drogliberal.
Det må se oansenligt ut, men är dessvärre ett tecken på hur utvecklingen i den offentliga debatten de senaste åren tagit en sväng rakt ned i källaren. De ständiga påhoppen, allt som oftast på fel sida av anständighetens gräns, sköljer över samhället från alla håll. Gemensamt för dem är att de sällan är sakliga, och att avsändaren är anonym. Så också affischen som smädar Petri Carlsson.
Att detta är ett stort problem i vår tid har diskuterats mången gång, och kommer att diskuteras mången gång än. Det är viktigt att så görs, det är viktigt att vi reagerar och protesterar mot den här sänkningen av nivån på den offentliga debatten. Varför? Jo, för att annars riskerar vi att debatten blir tystare.
I somras skrev vi om hoten mot åländska ministrar och tjänstemän. Folk som utför det uppdrag väljarna eller de valda ålagt dem att göra. För bara ett par veckor sedan avslöjades att det riktats dödshot mot Ålands representant i den finländska riksdagen, Elisabeth Nauclér. Nu smädas Carlsson. Det är ingen vacker bild som målas av dagens samhälle. Vi kan fortsätta listan med hot, svartmålningar och attacker på folkvalda i vår närhet.
Vart kommer detta att leda? Redan i somras frågade Nya Åland 200 ålänningar i en pejling om de var beredda att ställa upp i val. Bara var fjärde sade sig vara det. Skrämmande, men förmodligen en verklighet vi kommer att få leva med om debattklimat är så här.
I förlängningen förlorar demokratin. Om bara ett fåtal medborgare vill eller vågar ställa upp för att representera väljarna kommer det demografiska underlaget att bli skevt.
Affischen med de falska Carlsson-budskapen skapar också ett annat problem. I texten på affischen finns åtminstone ett budskap som borde vara ett ämne för en betydligt intensivare samhällsdebatt än vad som hittills varit. Den om valfrihet, eller privatiseringar av offentlig verksamhet som den borde kallas i verkligt språk.
I tider av ekonomisk kris är det en enkel – och ofta begåvad – lösning att köpa in offentliga tjänster i stället för att driva verksamheten själv för kommuner, landskap och stater.
Men inte alltid. Och när, hur och varför offentlig verksamhet ska privatiseras borde det talas mycket mer om.
Ta Sverige som ett närliggande exempel där mycket av det som tidigare varit offentligt driven verksamhet i stället privatiserats de senaste två decennierna. Mycket har varit lyckat, annat direkt misslyckat. Och en del har haft dåliga resultat på grund av dåligt förarbete till privatiseringen.
Det senaste året har till exempel riskkapitalister stängt ned den största svenska privatskolekoncernen, men dessförinnan hann över en miljard kronor tas ut i vinst. Sedan gick skolkoncernen med förlust och lades ned. Kravspecifikationen för de privata skolorna i Sverige har varit undermålig, för att uttrycka det milt.
Ta också vägunderhållet som exempel. Tidigare var det Vägverket som plogade, sandade och saltade svenska vägar. Då var det bra underlag att köra på under vintern. Sedan lades det ut på entreprenad och specifikationerna blev lösa i kanterna. Det sades till exempel inget om att plogbladen skulle i marken. I stället körs de några centimeter över vägbanan för att spara på bladen och därmed kostnaderna och snön blir kvar.
Sedan har vi skandalerna inom äldrevården…
Det här är saker som borde debatteras, men smädelser på affischer utan avsändare, utan grund och utan tydlig avsikt annat än att chikanera folkvalda skadar debatten. Det gör att viktiga frågor hamnar i skuggan av frågor om säkerhet, demografiskt urval till offentliga poster och hur samhällsdebatten mår.
Sådana tilltag gör samhället en otjänst.
