DELA
© Nya Åland

Åda har nyckelroll för framgångsrikt Åland

Ålands digitala agenda, Åda, har haft svårt att lyfta. Hur ska den nya regeringen göra för att få en av de verkliga framtidsreformerna att hitta rätt?
Ålands digitala agenda är en reform som borde genomförts för länge sedan, och sedan den blev verklighet drabbats av den ena motgången efter den andra.

Samtidigt är det en av de verkligt viktiga framtidsreformerna. Att Ålands samlade offentliga förvaltning på allvar tar steget in i den nya, digitala världen handlar inte bara om att spara pengar för landskapet genom gemensamma inköp och minskad pappershantering. Nej, det handlar om väldigt mycket mer än så.

Åland har en förhållandevis god struktur för informationsteknologin. Bredband är tillgängligt både via telefonledningar, fiber och mobil anslutning. Allt fler väljer att ansluta sig till det snabba fibernätet (även om det kostar väldigt mycket), 4g-utbyggnaden har full fart i mobilmasterna. Befolkningen är dessutom i mångt och mycket digital. Tidningarna läses i allt större utsträckning via e-varianterna, diskussion och konversation utförs i stor utsträckning via Facebook och andra sociala medier.

Det märkliga är att stora delar av det offentliga Åland, liksom stora delar av näringslivet, ligger efter sina användare och kunder.

Det är i den kontexten Åda är viktigt. Att det offentliga Åland tar täten i digitaliseringen av landskapet, visar vägen och helst också hjälper till för de företag som så önskar. Åda ska ha rollen som vägvisare.

Men Åda är en fågel som har svårt att få luft under vingarna. Allt som oftast har den kraschat i sina försök att stiga mot himlen.

Det började illa med ett vd-byte och en stor upphandling som måste göras om. Sedan dess har det rapporterats om problem med kommunikation och samarbete internt, liksom problem med att vara tillräckligt lockande för offentligt ägda institutioner (som Ålands gymnasium) och kommuner att ansluta sig till projektet.

Frågan är var i allt detta det gick fel?

Den nya landskapsregeringen skrev i sitt regeringsprogram: ”En uppdatering av den digitala agendan för Åland görs för att införa mera konkreta mål och prioriteringar”.

Mellan raderna och mellan skål och vägg är tongångarna än mer bekymrade. Smått uppgivna skakningar på huvuden, liksom tunga suckar, kommer från politiker när de ger sin syn på Åda. Från IT-branschen är tongångarna inte lika inlindade, ”De har ingen aning om vad de sysslar med” är en kommentar.

Om man lyssnar av kören som tycker om Åda finns det ett par grundproblem. Dels är det svårt att få en verksamhet att fungera när den tas ur den offentliga förvaltningen med sin kultur, och stöps om till ett aktiebolag där en helt annan kultur ska råda. Problemen blir inte mindre av att Åda dessutom ska verka i den snabbfotade och innovativa IT-branschen.

Men den kanske största kritiken, speciellt från branschen, är att man inte tog in folk från IT-branschen i ledningen, eller åtminstone i styrelsen, för Åda när det grundades. I dag styrs Åda i huvudsak av folk från ÅHS, landskapet och Mariehamn. Styrelsen är politiskt tillsatt.

Till detta ska man sedan lägga att företaget, enligt landskapsregeringen, saknar ”konkreta mål och prioriteringar”, vilket brukar vara bland det första ett aktiebolag sätter på plats.

Åda har en nyckelroll för ett framtida framgångsrikt Åland, både i den offentliga sfären och för näringslivet. Men nu har, sett utifrån, mest jobbat med att lära av sina misstag. Det kostar pengar.

Åda måste få ordning på sin verksamhet och få lyft under vingarna. Regeringen bör ge företaget ett halvår, kanske lite mer. Om inte Åda då är tillräckligt attraktivt och välfungerande för de offentliga Åland lockas att ansluta sig, då är bör kvasten fram och min gamla plutonchefs order gälla:

Gör om, gör rätt.