DELA
© Nya Åland

Tolv stater – sedan återstår bara två kandidater

I dag går tolv amerikanska delstater till val för att utse presidentkandidater. I morgon kan den verkliga kampanjen starta. Den mellan Hillary Clinton och Donald Trump.
Tolv delstater – Alabama, Alaska, Arkansas, Colorado, Georgia, Massachusetts, Minnesota, Oklahoma, Tennessee, Texas, Vermont och Virginia – ska i dag utse vem de vill ska bli deras presidentkandidat i respektive parti. Supertisdagen är i mångt och mycket avgörande för hur höstens valsedlar kommer att se ut. Fram till nu har det varit en öppen fråga, men efter dagens omröstningar kommer en kandidat på vardera sidan att framstå i tydlig dager som den som ska föra sitt partis fana mot Vita huset.

Enkelt, demokrati i sitt esse. Men bakom kulisserna pågår ett enormt maktspel in i det sista.

Om vi börjar med Demokraterna. Efter lördagens storseger i South Carolina har Hillary Clinton åter ett fast grepp om kandidaturen. Framför allt är det de färgades röster som bär Clintons framgångsvåg, och i hälften av staterna som går till urnorna är just den gruppen väljare stark. I södern leder också Clinton säkert i opinionsmätningarna. I norr kommer Bernie Sanders att utklassa Clinton i hemstaten Vermont, och kanske vinna ett par stater till. Några står och väger.

Men om Clinton sveper hem södern kommer hennes försprång i princip vara så stort att hon blir oslagbar, speciellt med det system av ”superdelgater” som Demokraterna använder sig av och där de flesta redan stött Clinton.

Men det hela sker inte utan skandaler och huvudbry. I dagarna har det till exempel avslöjats att den hårda Sanders-kritikern och MSNBC-journalisten Chris Matthews fru Kathleen Matthews, som kampanjar för en plats i representanthuset, stöttas ekonomiskt av Clintons största sponsorer. Det har lett till krav på att Matthews borde sluta med sitt tunga program ”Hardball” för sina privata kopplingar till Clinton.

Att Sanders dessutom fortsätter vara klart populärast bland de unga väljarna oroar partitoppen. Många av Sanders väljare ses som flyktiga, lockade av Sanders icke etablissemangsretorik. Det gör att de eventuellt hellre väljer en annan icke etablissemangskandidat – Donald Trump – än etablerade Clinton, trots att de då går över till det andra partiet.

På den andra sidan, den republikanska, är läget i partiledningen närmast desperat. Inget de gör har någon inverkan på Donald Trumps popularitet. Tvärt om lär han vinna de flesta av dagens val med bred majoritet, samtidigt som hans enda två verkliga motståndare – Marco Rubio och Ted Cruz – delar resten av väljarna mellan sig. Det gör att ingen av dem lyckas komma ens i närheten av miljardären från New York.

Den republikanska partiledningen har, enligt amerikanska medieuppgifter, till och med övervägt att stötta en oberoende kandidat – New Yorks förre borgmästare Michael Bloomberg – för att bli kvitt Trump.

Samtidigt har Trump, avsaknaden av annan politisk grund än uttalanden om att allt kommer bli bättre med Trump som president och en lång rad rasistiska, sexistiska och oförskämda uttalanden till trots, byggt på sitt stöd.

I takt med att Trump vunnit delstater börjar nu de som hoppas bli hans vice president svänga. Tidigare kandidaten och guvernören i New Jersey, Chris Christie, gav i helgen sitt stöd till Trump. Trots att han var en av Trumps hårdaste kritiker när Christie fortfarande var en kandidat. Flera senatorer och guvernörer har också slutit upp vid Trumps sida de senaste dagarna.

I dag går 12 stater till valurnorna och när rösterna är räknade kommer bara två kandidater att – i praktiken – finnas kvar. I morgon inleder Hillary Clinton och Donald Trump sin envig om den enda platsen som världens mäktigaste person.