Är det senaten i Helsingfors eller Alexander II som grundlagt Mariehamn, hände det 1861 eller rent av 1859? Historien om staden vapen avslöjar att det länge rådde olika meningar om det. Kanske det fortfarande finns anledning till omprövning? Fyra vapen som ritats för Mariehamn presenteras i artikeln. Vilket tilltalar dig?
Den heraldiska vapenskölden utvecklades på 1100-talet. Ursprungligen hade den en militär betydelse. Bruket att använda vapensköldar lever dock kvar bl.a. som officiella symboler för städer.

När Mariehamns fundationsbrev undertecknades den 21 febr.1861 hade staden ännu inget färdigt stadsvapen. Vid den här tiden planerades en genomgripande stadsvapenreform för storfurstendömet Finlands städer. Svenska tidens gamla vapen skulle bytas ut och samtidigt skulle de nya städerna Hangö, Kotka och Mariehamn få sina första vapen. Den ryske heraldikern Boris von Köhne planerade dessa vapen
von Köhnes förslag till vapen visas första gången här i Nya Åland efter att ha legat i riksarkivets gömmor i nästan 150 år. Vapnet vittnar om avsikten med vapenreformen; Finland skulle efter nederlaget i Krimkriget demonstrativt flätas samman med det Ryska riket. På vapenskölden avbildas kejsarens tvehövdade örn på vars vingar samsas Finlands vapen med tsardömena Kasans, Astrakans, Polens, Sibiriens, Tauriens, Grusiens och storfurstendömena Kievs, Wladimirs och Novgorods vapen. Med anledning av att staden är döpt efter kejsarinnan Maria, upptas halva skölden av det hessenska lejonet (Maria växte upp som prinsessa av Hessen) och hennes namnskiffer M återges på kanterna. Ålands emblem hjorten ingår som en del av Åbo och Björneborgs läns vapen uppe till vänster. Ankaret som symbol för hamnstaden introduceras här.
Detta vapen godkändes på generalguvernör Bergs framställning av kejsarinnan den 15 april 1861; en kan man förmoda ovanlig åtgärd i den enväldige kejsarens rike. Alexander II godkände aldrig förslaget. Hela stadsvapenreformen rann efter 15 års mangling i senaten ut i sanden. Städerna fick behålla sina gamla vapen, de nya städerna fick vänta på sina.

Motståndet mot von Köhnes Mariehamnsvapen kom emellertid omgående. Redan den 10 juni 1861 gav senaten i Helsingfors Georg Chiewitz i uppdrag att rita ett annat vapen. Det var han som 1859 hade skapat Mariehamns första stadsplan. Redan den 16 september överlämnade han sitt förslag. Tyvärr har vi inte ännu lyckats återfinna detta vapen men han beskrev det så här:
”Å en blå sköld, omsluten av en gyllene tross, ovan sammanbunden med en dubbelknut, är anbragt H. M. Kejsarinnans Höga Namnskiffer med dithörande krona betecknande att den nya staden erhållit sitt namn av Högst Densamma. Sammanflätat med namnskiffern är ett ankare i järnfärg, häntydande på sista stavelsen i stadens namn och dess läge. Överst på skölden svaja en finsk och en rysk kofferde flagga på ömse sidor om en neptunigaffel såsom symbolen av handel, fiske och sjöfart.”
Viljan var god i början. Inom loppet av fem månader hade staden således förärats två förslag till stadsvapen. Men båda dessa stadsvapen stannade på pappret och det skulle dröja 20 år innan staden fick sitt första officiella vapen. År 1878 beställde senaten ett nytt vapen för Mariehamn. Den 14 mars 1881 fastställdes på tsarens sommarresidens i Gatjino vapnet som vi ser på bilden. Det är uppenbart att den för oss okända konstnären haft tillgång till von Köhnes vapen och inspirerats av det. Motivet med dubbelsköld, korslagda ankaren, det ringlande ordensbandet och den krönande tornkronan är snarlika på båda vapnen. De nationalistiska övertonerna har exkluderats.

1900. Runt sekelskiftet 1900 förekom denna förenklade variant av 1881 års vapen. (Ur Mårten Sundbergs vykortssamling)

Det är något mystiskt med stadens födelsetidpunkt. Som vi ser på bilden av stadens första officiella vapen bar det årtalet 1859 längst ner på det blå bandet. Samtidigt finns det uppgifter från 1911 om att det i ordningsrättens nötesrum hade hängt ett på duk målat exemplar av detta vapen, och som i Mariehamn ansågs vara det officiella. Det var klumpigt målat, men på det blå bandet längst ner fanns årtalet 1861 och inte 1859 som på det officiella vapnet. Man frågar sig: Fanns det olika åsikter om stadens grundläggning? Gällde 1859 för senaten i Helsingfors och 1861 för de styrande i Mariehamn? Vi erbjuder följande förklaring: De nationalistiska känslorna tilltog under storfurstendömets sista år. Ännu 1881 smällde kejsarens beslut från 8 januari 1859 ”att en stad skulle å föreslaget ställe anläggas” högre än det av senaten 21 februari 1861 utfärdade fundationsbrevet. Då inställer sig frågan: Var det kejsaren eller senaten som grundade Mariehamn? Senaten själv, och kan man förmoda även kejsaren, ansåg att kejsaren hade grundlagt staden 1859. Men i Mariehamn fanns det en kluvenhet: Trots att staden gått in för 1861 var det gamla av senaten beställda vapnet med årtalet 1859 faktiskt stadens officiella vapen i drygt 75 år. Det avbildades på försättsbladet till Mariehamns officiella 50 års historik från 1911, trots att där står att staden hade ”blivit verklighet” i och med fundationsbrevet 1861. Märk väl, det står inte att staden grundlades.
Är det dags för en omvärdering?
Runt sekelskiftet 1900 förekom en förenklad variant av stadsvapnet. Bakgrunden med ankaren, båtshakar och blått band med årtalet 1859 är borta och den krenelerade kronan har ersatts av en ”riktig” krona med pärlor och rött foder. Bakgrunden till denna förenklade vapenvariant och hur länge det användes är obekant för oss.

1951. Gällande stadsvapen, fastställt av Åland landskapsnämnd 1951, färdigt utformat och taget i bruk i slutet av 1950-talet.

År 1948 inleddes en ny utdragen fas i vapenhistorien. Då beslöt staden utlysa en allmän tävling om ett nytt stadsvapen. En kommitté tillsattes. Man fick in 20 konvolut som innehöll 114 förslag. Första pris gick till läraren Nils Byman. Man inbegärde heraldikern A.W. Ranckens utlåtande. Han omfattade kommitténs förslag till första pris och ansåg att det var ett enkelt, väl motiverat och lyckat förslag. Inför stadsfullmäktiges möte våren 1949 hade riksheraldikerämbetet i Stockholm beskrivit vapnet: ”I blått fält ett upprättstående ankare av guld och däröver en med tre gröna lindblad belagd ginstam av guld”. Stadsstyrelsen förordade första priset. Ärendet bordlades av fullmäktige.
På majmötet fällde flera ledamöter kritiska omdömen. Ett icke prisbelönt förslag hade av en ledamot färglagts till påseende. Ärendet bordlades nu till hösten och ett nytt utlåtande inbegärdes av Rancken över samtliga ingivna tävlingsförslag plus det senare färglagda, med andra ord ett rejält misstroende mot kommitténs arbete. Rancken inkom omgående med ett långt utlåtande där han sammantaget vidhöll att första priset är bäst.

På stadsfullmäktigemötet i september 1949 vidtog en livlig diskussion: En ledamot kunde inte godkänna något enda av alla förslag och ansåg att det gamla vapnet kunde behållas, vilket fick understöd. En annan föreslog att sjöfarten måste framhävas mer t.ex. med ett segelfartyg i vapnet. En tredje föreslog att andra priset skulle antas som vapen. Utan omröstning antecknades dock som stadsfullmäktiges beslut att det av stadsstyrelsen förordade första priset det vill säga Bymans förslag hade antagits som vapen för Mariehamns stad. En ledamot reserverade sig mot beslutet.
Ålands landskapsnämnd fastställde vapnet den 19.12.1951. Konstnären Gustaf von Numers fick i uppdrag att utforma vapnet på basen av Bymans skissförslag. Ritningen blev klar sommaren 1957. Förutom det stående ankaret och lindbladen föreslog han att vapnet upptill skulle ha en stor krona enligt ”bruket i Sverige och på kontinenten”. Kronan kom dock aldrig på plats.

1903. Detaljbild av lyceets portal med vapnet inhugget i täljsten, en variant av de två föregående vapensköldarna.
Foto: ERKKI SANTAMALA

Inför stadens 100-årsfirande kunde det gamla vapnet från ryska tiden sålunda pensioneras. Då hade det tjänat i 40 år efter ryska tidens slut i Finland. Det nya vapnet, som vi ser det idag, med sina runda och lite pösiga former vittnar om 50-talets uppstigande plastålder och designfilosofi. På senare tid har en ny datoranpassad vapenvariant med blek färgsättning tagits i bruk för officiella papper och stadens hemsida.
I stadshusets festsal kan både det nya och det gamla stadsvapnet med årtalet 1859 beskådas ovanför scenöppningen. Infällt i Ålands lyceums portal finns vapnet med den pärlförsedda kronan avbildat i täljsten sedan 1903. Det är omgivet av sirliga näckrosstänglar och skölden har fått lite nya mjuka former, allt enligt tidens jugendideal. Förövrigt är denna av Lyceets arkitekt Jac. Ahrenberg ritade portal en av de vackraste vi har på Åland.
Vi kan således ännu idag beskåda stadens båda gamla stadsvapen i offentlig miljö.
Gå gärna in på stadens hemsida och rösta på det stadsvapen 1-4, som är din favorit.

http://www.mariehamn.ax/dinvarhistoria/Mariehamns_vapen

FOLKE WICKSTRÖM
folke.wickstrom@aland.net
JERKER ÖRJANS
j.r.orjans@aland.net