En park är en bra plats att träffa Isra i. I en park växer gräs och buskar för egen kraft ur jorden, och sedan rensar och friserar någon till allt som det ska vara. På samma sätt utgår Isra som band från något komponerat, men lämnar stora delar fria för improvisation och spontanitet.
Det började med att Patrik Andersson tröttnade på det han gjorde och bytte musikalisk kurs.
– Jag började på musikhögskolan i Piteå och blev less på jazzstandards. Jag ville göra något jag själv gillade, berättar Patrik Andersson.
Piteå och musikskolan är den enda gemensamma nämnaren för bandet som är utspritt över hela Sverige. Elin Manselin, som sjunger och dansar, står för det åländska inslaget. Hon är den tredje fasta sångerskan i bandet som har tio fasta medlemmar.
Hur går det till att ha ett band med så många medlemmar?
– Vi spelar varje spelning med de som kan komma, och andra får komma nästa gång, svarar Elin Manselin.
– Det är spännande så här, ingen spelning blir den andra lik, fortsätter Patrik Andersson.
Isra har redan spelat en gång på Åland den här sommaren under Islands of peace. På fredag klockan 19.25 under kulturnatten blir det en andra spelning, och som alla gånger med Isra blir det annorlunda för varje gång. Bandet letar efter flytet och leken och det som dyker upp i ögonblicket. På fredag ska förutom de fyra för dagen närvarande också Johanna Sjöstrand och vikarierande basisten Olle Häggberg delta.
Läs mer i morgondagens Nya Åland!

erik.hallstensson@nyan.ax